Magnus Haglund: De styrande i Göteborg tycks ha bestämt sig för att staden skall bli ett enda stort nöjesfält.
Det är med en viss bävan jag åker upp i Göteborgshjulet, den nya åk-attraktionen i hamnområdet, alldeles intill Göteborgsoperan. Jag har nämligen världens svindel.
Det första varvet, när den klaustrofobiskt tillslutna glasvagnen stannar där uppe på 60 meters höjd och börjar gunga fram och tillbaka, blir jag illamående och tror att jag skall falla ner. Men det lugnar ner sig, och de följande fyra varven blir efterhand alltmer enahanda och tråkiga.
För vad är det man ser där uppe? Framför allt trafik. Långa bilköer med fordon som är på väg in i och ut ur Götatunneln, samt bussar, bilar och spårvagnar utmed Östra Hamngatan och Kungsportsavenyn. Inte det minsta charmigt.
Jo, hamnen breder ju ut sig förstås och man ser mängder av hustak, affärscentrum och ett och annat kyrktorn. Men det är inte alls som att blicka ut över staden från någon av kullarna som omger Göteborg, som från Ramberget, Guldheden eller Masthuggskyrkan. Här blir utsikten liksom förminskad.
Det hela framstår som ett Västgötaklimax, det är inte många som åker och kanske är det så att den som kläckte idén att Göteborg skall ha ett hjul, utöver det som redan finns på Liseberg, rentav har en bakgrund som affärsknalle? När evenemangsvindarna blåser som hårdast genom staden i väster kan man i alla fall undra om man befinner sig i Lilla London eller Stora Borås.
De styrande i Göteborg tycks ha bestämt sig för att staden skall bli ett enda stort nöjesfält. I sann göteborgsvitsig anda har man dessutom börjat att stava stadens namn på ett nytt sätt: Go: teborg.
De tre tecknen Go: pryder nu Göteborgshjulets nav. Vilket också är logon för Göteborg & Co, stadens eget evenemangsföretag där Göran Johansson är styrelseordförande. Prislappen för den grafiska profilen: 965 000 kronor. Att jämföras med den årliga utställningsbudgeten för Göteborgs konstmuseum: 600 000 kronor. Att det är go:a gubbar som bestämmer vad som gäller blir nästan förolämpande tydligt.
Just därför känns det en smula subversivt att åka i Göteborgshjulet. 85 kronor för att befinna sig i fiendeland. Med frågan om stadens identitetskonflikt hängande i luften. Det är ingen roligt upplevelse. Men på något vis nödvändig.
Göteborg står där det står: En serie markbundna investeringar, skrythus, fuskbyggen och även en och annan fastighet där det kulturella kapitalet huserar. Politikerna använder sig av spelpjäserna och markörerna som om de hörde till ett sällskapsspel. Tar litet här och flyttar över dit, lyfter ett chanskort där och ser vem som drar högsta vinsten eller hamnar i fängelse.
