Sarah Dawn Finer och Albin Flinkas i "Cabaret". Foto: Petra HellbergSarah Dawn Finer och Albin Flinkas i "Cabaret". Foto: Petra Hellberg
Sarah Dawn Finer och Albin Flinkas i "Cabaret". Foto: Petra Hellberg
Maja Rung i "Cabaret". Foto: Petra HellbergMaja Rung i "Cabaret". Foto: Petra Hellberg
Maja Rung i "Cabaret". Foto: Petra Hellberg
"Hon sjunger fram hela tragiken och skörheten i Sallys eskalerande eskapism." Foto: Axel Öberg"Hon sjunger fram hela tragiken och skörheten i Sallys eskalerande eskapism." Foto: Axel Öberg
"Hon sjunger fram hela tragiken och skörheten i Sallys eskalerande eskapism." Foto: Axel Öberg

En "Cabaret" för vår egen skakiga omvärld

Publicerad

"Cabaret" på Kulturhuset handlar lika mycket om dagens Europa som 1930-talets Berlin.

Anna Håkansson ser en föreställning där skådespelarna tillåts blomstra.

Paralleller mellan dagens Europa och det pre-nazistiska Berlin där "Cabaret" utspelas är inte svårfunna. I den ekonomiska krisens spår ser vi åter högerextrema och nationalistiska partier på framväxt. Och när Robert Fux konferencier med snedlugg och hitlermustasch plockar fram en rockring av taggtråd går associationerna snarast till dagens stängda gränser och inhumana människosyn än 30-talets. Men än har nazisterna alltså inte kommit till makten, och i Lars Östberghs storslagna rum, präglat av ett förfallet scenvalv med flagnade väggar, pågår festen för fullt.

 

Albin Flinkas försynte och snart inte längre så oskuldsfulle Clifford virvlar runt i ett virrvarr av lika depraverade som juckande Kit Kat Club-dansare. Fux är deras anförare, pimpad med ånga rykande ur huvudet och bröstmjölk sprutande från brösten. Överflödiga effekter för någon så självskriven att spela denna roll. Efter att de senaste åren ha burit upp den ena mångfacetterade monologen efter den andra, där bakgrunden som dragshowartist intelligent införlivats i gestaltningen, tillåts han här löpa linan ut. Så gott som ständigt närvarande, med ironiskt stumfilmsrullande ögon och svarta kommentarer till scenens skeenden.

 

Men det är de mer lågmälda karaktärerna som tycks ha fångat den ständiga musikalregissörens Ronny Danielssons verkliga intresse. Lill Lindfors ger en finkänslig tolkning av Fräulein Schneider vars trevande förälskelse övergår i tvekan för att stanna i stillsam förtvivlan och uppgivenhet. Med sin starka och varma sångröst personifierar hon dem som väljer att bli kvar och anpassa sig. Johan Rabaeus gör hennes älskade Herr Schultz med små gester och berör i sin stillsamma enkelhet.

Även om Sarah Dawn Finers Sally Bowles knappast utmärks av sin timiditet gör hon en ovanligt avskalad version av paradnumret "Cabaret". Magnifik, iförd blodröda paljetter och vaksamt iakttagen av nattklubbens klientel – nu utbytt mot militärer i hakkorsbindlar – sjunger hon fram hela tragiken och skörheten i Sallys eskalerande eskapism. Men den där totala tilltron till det teatrala är inte enbart en flykt. I hennes maniska frambesvärjelse av dålighetsliv ryms också en motkraft som inte låter sig ignoreras.

Anna Håkansson
Anna Håkansson
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag