Einar Askestad: Frånfällen

Publicerad
Uppdaterad
Nina Lekander läser Einar Askestads novellsamling Frånfällen.
Noveller, noveller överallt, noterade nyligen Anna Hallberg i DN (4/9) och det är bara att nicka bekräftande. Nyss avnjöt även jag Kate Larsons Trängsel, lite senare Sofia Nordins sorglustiga Baby Rose (en av de nystartade Brevnoveller som går att prenumerera på). Och nu Einar Aske-stad, en över tid en av våra mest envetna novellister som debuterade 1997 med samlingen Det liknar ingenting.
Den liknar någonting, nämligen den nya boken Frånfällen. Askestad skriver stillsamt, repetitivt, listigt och lite läskigt. Med övernaturligheter och gåtfullheter som kan få en att tänka på Cortázar. Om människor ofta mycket ensamma och inneslutna i sig själva och i sina tankar som går och går och aldrig kommer till dörren.
Fast till skillnad från i debuten gör de ändå det. Kommer till döden, alltså. Döden är genomgående tema, såväl vår relation till den som våra relationer till varandra inför eller invid den.
Och efter den: i den inledande, längsta novellen ”Uppvaknandet” vaknar en man i den äkta sängen och svarar ja på sin frus fråga ”Sover du?”. Hon hör inte hör vad han säger. Eller rättare sagt tänker. Cogito, ergo sum? Är mannen död eller döende eller bara svårt sjuk?
Det vet inte han och inte vi. Det är mörkt i rummet, mannen hör men ser inte, och det är kusligt och spännande och lite humor att följa hans tankar som skrider fram med ett beundransvärt jämnt humör. Men så har han också (i likhet med många kolleger i övriga noveller) levt ett liv ”utan passion”. Glimtar av ett stelfruset liv som barn, som make och som far redovisas närmast kameralt, i samma coola tonläge.
Människor omkring mannen – förutom dotter och fru ett antal okända som har att hantera liket – avslöjar rätt fasansfulla förhållanden för honom. Allt han har är sina tankar, men för hur länge till? Diskret apterade bombchocker dyker upp bland trivia, minnen och fantasier om att vakna upp i likbilen eller kistan.

Efter denna start lyser inte alla av de 17 följande novellerna lika starkt. Bäst är de som håller sig hemma i svensk vardag. Fast vardag och vardag, det är ju inte var dag verklighetens folk eldar upp ett hus eller hoppar från ett broräcke där man till sin hustrus postmartiala förtret har låst fast cykeln och tagit med sig nyckeln i fallet.
”Mina tankar är det sista som ni tar”, som Thåström skaldade. Något som uppenbarligen kan vara en både tröst och förbannelse i en existens som hänger på en enda liten ynka krok.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag