Näckrosnytt. "Nordiska väsen" är en sagolik uppslagsbok Foto: Ill: Johan Egerkrans
Näckrosnytt. "Nordiska väsen" är en sagolik uppslagsbok Foto: Ill: Johan Egerkrans

Djupt ner i mytisk mylla

Publicerad

De nordiska sagovärldarna kryllar av underbara och hemska väsen.

Hanna Höglund bläddrar i Johan Egerkrans encyklopediska genomgång.

Nordisk folklore är för svensk 2010-talsfantasy som ramslöksvurmen för krogar.

Samtidigt som amerikanska författare planterat vampyr-, häx-, och demonpopulationer i plantage-romatisk sydstatsmytologi eller ett regnigt, barrskogigt nordväst fortsätter de svenska förlagen att söka efter en egen Twilightvärld.

Alla vill ha sina egna, lokalt förankrade monster, skördade i hemmahagen likt en exklusiv, svindyr ogrässallad.

När nu "Nordiska väsen" av Johan Egerkrans, en förteckning över mytologiska oknytt, skogsrån och älvor av sällan skådat komplett slag, kommer ut på B Wahlströms förlag är den alltså inte ensam.

 

Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeltrilogi med bergslagshäxor, Johanna Koljonen och Nina von Rüdigers Näcken-berättelse "Oblivion high" och Peter Bergtings "Domovoi"-serie kommer alla ur samma nordisk-mytiska mylla.

I Sverige är vi inte kända för vampyrer, men vi har bäckahästar, tomtar och John Bauer-troll. Och lika skrämmande, lockande och erotiskt laddade som någon blodsugare är förföriska sjörån och havsfruar.

Illustratören och författaren Johan Egerkrans samlar dragväsen och kyrkogrimmar i en vacker utgåva som för John Bauer in i en nutida fantasy-estetik.

 

"Nordiska väsen" är ett uppslagsverk där varelserna klassicificeras och beskrivs. Det är ett upplägg som lånat ganska ogenerat från Holly Black och Tony DiTerlizzis illustrerade "Spiderwick" och klassiska, brittiska älvböcker av Cicely Mary Barker, Brian Froud och Alan Lee.

Allra mest gillar jag när Egerkrans ingår en pakt med läsaren om innehållets sanningshalt. När han säger att det finns de som påstår att jättekast kommer sig av inlandsisen, men att både han och läsaren vet bättre.

Det är synd bara att han inte håller en konsekvent linje. Inläggen växlar mellan nutid och dåtid, vissa väsen beskrivs som något som finns, annat som något ur det förgångna. Lite motsägelsefullt får vi därför veta att trollsmör i själva verket inte är spillning från så kallade bjäror, utan en slemsvamp.

Det stör illusionen av troll-encyklopedi som ju är själva poängen med en sådan här bok - att man läser för att man vill transportera sig till en värld, mörk och hemlig, där lyktgubbar, maror och Askefroa faktiskt lever sida vid sida med oss.

Hanna Höglund
Hanna Höglund
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag