Karin Olsson suddar tavlan inför kulturens skolserie.
Per Oscarsson gjorde en oförglömlig roll som plågad folkskolelärare i Jan Troells Ole dole doff från 1968, baserad på romanen Ön sjunker av Clas Engström. Det är en av de mest suggestiva och klaustrofobiska filmer som har gjorts i Sverige. Man står knappt ut i detta klassrum som trycks krympa för varje bildruta.
Eleverna är skrikiga och sadistiska. Lärarens ångestdrömmar glider samman med verkligheten. Den nerviga skildringen gör att läraryrket verkar lika lustfyllt som att varje dag lotsas till helvetets nionde krets.
Tillvaron i SVT:s Klass 9A är inte fullt så vidrig. Men åtminstone en av lärarna verkar kämpa sig igenom varje lektion med gråten i halsen, medan andra tycks okunniga om att undervisningen inte håller måttet.
De stora förlorarna är däremot inte lärarna, utan förstås eleverna som lämnas i sticket med haltande läsförståelse och usel allmänbildning.
Intresset för lärarrollen har, till stor del tack vare Klass 9A, nått långt bortom fackens medlemstidningar. Även i Storbritannien har tv-kocken och folkbildaren Jamie Olivers nya program Jamie's dream school dragit igång en diskussion. Serien går ut på att skickliga pedagoger ska motivera tjugo ungdomar utan fullständiga betyg att sätta sig i skolbänken igen.
Debatten kommer efter en tid då läraren som idé har varit ganska omodern. "Mentor" eller "coach" är populära omskrivningar i pedagogiken som vill onödigförklara den auktoritära ledaren och göra eleverna till stretande kunskapsmyror, som själva kan orientera sig i informationssamhällets stora stack. Ideal närmare Alexander von Humboldt eller Platons akademi, än den gamla katederundervisningen.
En lovvärd ambition, men som ställer höga krav på både lärare och elever. Den omfattande McKinsey-rapporten How the world's best school systems came out on top visar att tydliga och höga mål, uppföljning av resultat och framförallt skickliga pedagoger är det som spelar störst roll för kunskapsutvecklingen. Mindre viktigt är till exempel klassens storlek.
Detta är värt att minnas när friskolefundamentalisterna slåss med enhetsskoleromantikerna. Det finns bara en enkel sanning: lärarnas betydelse.
Under våren kommer Expressens kultursidor att belysa skolan och lärande ur en mängd olika perspektiv, från hårda debattinlägg till reportage och analyser utifrån film, musik, konst eller litteratur. Det gör vi för att skolan som kulturinstitution är gravt underskattad. Och som startpunkt i en klass-eller bildningsresa betyder den nästan allt.
Första artikeln tar fasta på fiktionens och dokumentärens skildring av lärarrollen. Jonas Holmberg undersöker vad som har hänt mellan Hets och Klass 9A. Vi ska också publicera en snyting mot den metodik som enligt skolbloggaren och biträdande rektorn Johan Kant har skapat ett "tvåtredjedelssamhälle i läsning".
Håll utkik efter vinjetten "skolexempel"!
