Andreas Nordström om oralsex som ett nytt Hollywoodmode på kvällens Oscargala.
Vilken blir årets accessoar bland stjärnorna på kvällens Oscargala? Kuvertväska från Roger Vivier? Halsband från Van Cleef & Arpels?
Bli inte förvånad om det blir ett orimligt tillfredsställt leende. Oralsex har nämligen förvandlats till något som är misstänkt likt en filmtrend, och det handlar om övningar där kvinnor befinner sig i mottagaränden.
Återigen, skulle man kunna säga. För sisådär tio år sedan stod Hollywood på huvudet i muffen i filmer som In the cut, The cooler och Holy smoke. Sedan reste man på sig, rättade till kläderna och ägnade sig åt annat. Men i och med att Ben Stiller gick ner på Greta Gerwig i förra vårens utmärkta dramakomedi Greenberg började man söka sig tillbaka till den orala fasen.
Nu verkar oralsex ha eleverat till en statussyssla. Bland årets Oscarnomineringar återfinns tre filmer där det fyller en dramaturgiskt betydande funktion. I Black swan, The kids are all right och den fullkomligt enastående Blue valentine får vi på var sitt håll se Natalie Portman, Annette Bening och Michelle Williams bli genitalt ompysslade.
Dustin Hoffman knep en Oscar när han spelade efterblivet snille i Rain man. Charlize Theron prisades för att hon, denna tjusiga människa, blev tjock och ful för rollen som mansmörderska i Monster. Har oralsex kommit att bli ännu ett av alla dessa filmiska tics som man förför jurymedlemmar med? Nja, det döljer sig faktiskt ett sexualpolitiskt ställningstagande här.
Just oralscenen i Blue valentine har ställt till en del rabalder, och inte minst bekymmer för filmbolaget. Den nyckfulla organisationen MPAA som förser filmer med åldersgränser i USA ansåg att den drygt minutlånga passagen var så fördärvande att man delade ut den fruktade klassificeringen NC-17.
Denna 17-årsgräns är både en moralisk och kommersiell fatwa. Ingen NC-17-film har någonsin fått en Oscar, och ju högre åldersgräns desto mindre publik. Men Blue valentines regissör Derek Cianfrance argumenterade vackert mot beslutet.
MPAA lät sig övertygas och sänkte åldersgränsen. Detta medan Black swan erhöll den rumsrena graderingen R utan diskussioner.
Här någonstans blir det riktigt intressant. Black swan är en rätt igenom tossig historia. Tanken med att låta Mila Kunis krypa ner mellan låren på Natalie Portman är förstås att signalera att hon släpper på hämningarna. Men scenen skulle lika gärna kunna vara en hallucination. Av Portmans sexansikte att döma verkar hon dessutom ha blandat ihop detta med att "få en orgasm" med att "få ett gall-stensanfall", för att låna en formulering av Hadley Freeman i The Guardian.
I Black swan serveras vi alltså helt kokobello sex som skulle fått Freud att göra highfive med Jung. Oralscenen i Greenberg ansluter sig å andra sidan till en komisk tradition, i någon mån är den besläktad med orgasmscenen i När Harry mötte Sally. Ben Stillers sammandrabbning med Greta Gerwigs underliv skapar samma ljuvligt obekväma känsla som när den franska politikern Rachida Dati i vintras blandade ihop begreppen fellatio och inflation i en intervju.
Men i den skoningslöst naturalistiska Blue valentine är skildringen ren och klar. Och då går larmet.
Återigen blir det alltså tydligt - en kvinnas njutning är den slutgiltiga provokationen.
