Karl Ove Knausgård tar emot Expressens Björn Nilsson-pris på Nalen i Stockholm den 13 februari 2017. Foto: SVEN LINDWALLKarl Ove Knausgård tar emot Expressens Björn Nilsson-pris på Nalen i Stockholm den 13 februari 2017. Foto: SVEN LINDWALL
Karl Ove Knausgård tar emot Expressens Björn Nilsson-pris på Nalen i Stockholm den 13 februari 2017. Foto: SVEN LINDWALL
Texten är ett anförande som hölls utanför stortinget i Oslo måndagen den 4 september 2017. Foto: IZABELLE NORDFJELLTexten är ett anförande som hölls utanför stortinget i Oslo måndagen den 4 september 2017. Foto: IZABELLE NORDFJELL
Texten är ett anförande som hölls utanför stortinget i Oslo måndagen den 4 september 2017. Foto: IZABELLE NORDFJELL
Brinnande tankbåt utanför Norges södra kust, med omkring 770 000 liter tjockolja ombord. Foto: KYSTVERKET / AP SCANPIXBrinnande tankbåt utanför Norges södra kust, med omkring 770 000 liter tjockolja ombord. Foto: KYSTVERKET / AP SCANPIX
Brinnande tankbåt utanför Norges södra kust, med omkring 770 000 liter tjockolja ombord. Foto: KYSTVERKET / AP SCANPIX
Oljeplattformen "Deepsea Atlantic" utanför Bergen. Norska politiker vill bygga fler oljefält i Nordnorge. Foto: TORE MEEK / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅNOljeplattformen "Deepsea Atlantic" utanför Bergen. Norska politiker vill bygga fler oljefält i Nordnorge. Foto: TORE MEEK / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN
Oljeplattformen "Deepsea Atlantic" utanför Bergen. Norska politiker vill bygga fler oljefält i Nordnorge. Foto: TORE MEEK / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN
Karl Ove Knausgård är världsberömd efter romanen "Min kamp" i sex band. Foto: ANDRÉ LØYNINGKarl Ove Knausgård är världsberömd efter romanen "Min kamp" i sex band. Foto: ANDRÉ LØYNING
Karl Ove Knausgård är världsberömd efter romanen "Min kamp" i sex band. Foto: ANDRÉ LØYNING

Den norska girigheten förstör planeten

Publicerad

Trots klimatkrisen vill norska politiker fortsätta bygga ut oljefälten i Nordnorge. Karl Ove Knausgård skriver inför stortingsvalet om hur girighet och kortsiktighet får oss att blunda för vårt ansvar.

Världen är enkel och förutsägbar. Kastar du upp en boll i luften faller den ner till marken. Gräver du ner ett frö i jorden växer det upp en blomma. Slår du upp ett paraply i vinden vänds det ut och in. Kör du för fort i en isig sväng sladdar bilen av vägen. Släpper du ut koldioxid i atmosfären blir luften varmare. Blir luften varmare smälter isen. Smälter isen stiger vattnet. Stiger vattnet och blir varmare uppstår fler orkaner, fler översvämningar, mer torka. När det sker kommer tillgången på mat minska och djurarter dö ut.

Världen är enkel och förutsägbar. Gör vi det ena händer det andra.

Alla vet att det är så. Alla vet att mer förbränning av olja och gas kommer att förstöra klimatet i framtiden. Alla vet att framtiden tillhör de människor som ska komma, inte oss.

Så varför vill alla de största partierna i stortinget bygga nya oljefält? Och inte bara det, men också bygga dem i de mest värdefulla och fantastiska men också mest sårbara områdena i Nordnorge?

 

LÄS MER: Intervju med Karl Ove Knausgård, vinnare av Expressens Björn Nilsson-pris 2016 

Europas största exportör av gas

Världen är enkel och förutsägbar, men verkligheten är det inte. I verkligheten kan man säga att utsläpp av koldioxid inte är skadligt och bli vald till president i USA. I verkligheten kan man säga att Norge, som är Europas största exportör av gas, inte förstör miljön utan tvärtom gör den bättre, eftersom vi utvinner det fossila bränslet på ett så rent och bra sätt, och eftersom utsläppen inte är vårt ansvar utan ett ansvar för de länder som köper olja och gasen av oss. I verkligheten räknas arbetsplatser och enorma oljeintäkter mer än miljöförstöring i framtiden.

Och det är lätt att förstå. Vi är människor och tänker främst på vårt eget bästa, och på våra närmastes bästa. Det är mänskligt att vara egoistisk, det är mänskligt att vara girig, det är mänskligt att vilja ha det bra här och nu. Och det är mänskligt att vilja vända sig bort från det förfärliga.

Kommer det en dokumentär om skövlingen av regnskogen på tv byter jag kanal. Ser jag en artikel om djurarter som dör ut i en tidning eller ett magasin bläddrar jag förbi. Börjar någon på radion prata om smältande polarisar, stigande vattennivåer, temperaturer som höjs, hittar jag en kanal som spelar musik. Vi står mitt i en kris av enorma dimensioner och jag vill alltså inte veta något om den. Jag vill inte konfronteras med det förfärliga, jag låtsas som att det inte finns, jag tittar bort.

 

LÄS MER: Therese Bohman om Knausgårds Munch-utställning 

Jag känner mig maktlös

Varför gör jag det?

Jag tittar bort för att jag känner mig maktlös.

Och att vi bidrar – alla vi som är här i dag, genom att köra våra bilar, genom att handla på våra stormarknader, genom att åka på våra semestrar till fjärran länder – förstärker känslan av maktlöshet.

För klimatkrisen är inte individernas fel, den är inte koncernchefernas och politikernas fel, den är samhällssystemets fel, en kultur som vi alla är en del av – ja, det som är oss. Och det är det som är så svårt att förhålla sig till: mina handlingar är oskyldiga och enkla och dina handlingar är oskyldiga och enkla men summan av dem är förödande.

Ingen har ansvaret, alla har ansvaret.

Vi tänker kortsiktigt för att vi är en del av en kortsiktig kultur. Vi förvärrar klimatet och förstör miljön för att vi bara tänker på oss själva. I stället för att se liv, ser vi resurser. I stället för att se existentiell rikedom ser vi ekonomisk vinning. Insikten om att ett helt system och en hel kultur måste förändras bidrar till att förstärka hopplösheten. Vem ska göra det? Och hur?

 

LYSSNA: Karl Ove Knausgård i podcasten "60 minuter" 

Trump öppnar kolgruvor

Det är inte så att oljeindustrin är fienden. Det är inte så att politikerna är fienden. Oljeindustrin och politikerna är också vi, vi sitter alla i samma båt, vi lever alla i samma värld. Och det finns ett hopp i den tanken. Om det finns vilja till förändring i mig, om det finns vilja till förändring i dig, om det finns vilja till förändring i alla som är här i dag, då finns samma vilja överallt. Det gäller bara att samla den. Det gäller bara att inte titta bort.

Politikerna är valda för att lyfta blicken, politikerna är valda för att bortse från de kortsiktiga vinsterna och tänka framåt i tiden. Ramen för det välfärdssamhälle vi fortfarande lever i skapades en gång på det viset, genom att politiker fattade beslut som inte ändrade något på kort sikt, men som en dag skulle göra det.

I USA öppnar Trump kolgruvorna igen, i Norge vill våra ledande politiker alltså öppna nya oljefält. Det är en skam för politikerna och det är en skam för Norge. Norge är ett av världens rikaste länder och ändå är det enda skälet att bygga nya oljefält att tjäna mer pengar.

Det är girighet. Det är feghet. Och det är också dumhet, för med alla de resurser vi har i det här landet, kunde vi ha tagit ledningen i arbetet för en renare värld, vi kunde ha tryckt in pengar från vår enorma förmögenhet i forskning på miljövänlig energi, vi kunde ha blivit ett föregångsland. Om inte vi, med all vår rikedom och vårt välstånd, kan ta det steget, vem ska då kunna göra det?

 

LÄS MER: Jens Liljestrand om Knausgårds nya projekt 

Utbyggnaden går att stoppa

Fienden är känslan av maktlöshet, av att vi befinner oss i ett system som är oföränderligt och som fortsätter i samma riktning oavsett vad vi gör. Men det är ett tankefel, för systemet är vi. Samhället är du och jag. Makten är vår. Att politikerna tittar bort behöver inte innebära att vi också ska göra det.

Röstar tillräckligt många på de partier som är motståndare till utbyggningen av nya olje- och gasfält i nordområdena, kommer den att stoppas. Röstar tillräckligt många på de partier som förstår att klimatförändringarna och miljöförstöringen är det största problemet i vår tid, kommer politiken att tvingas svänga. Jag vet att det låter naivt, men jag vet också att det är sant.

För världen är enkel och förutsägbar: gör vi det ena, händer det andra.

 

Karl Ove Knausgård

kulturen@expressen.se

 

Karl Ove Knausgård är författare. Tidigare i år tilldelades han Expressens Björn Nilsson-pris för god kulturjournalistik.

 

Översättning Jens Liljestrand

 

OM ARTIKELN

Texten är ett anförande som hölls den 2 september utanför stortinget i Oslo, i samband med ”Folkets klimatmarsch", en stor demonstration mot oljeutvinning. Valet till stortinget äger rum på måndagen den 11 september.

Artikeln har tidigare varit publicerad i Klassekampen.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag