GAMMAL SORG. Phrasikleia, Ariston från Paros, cirka 550 före vår tideräkning. Foto: Wikimedia CommonsGAMMAL SORG. Phrasikleia, Ariston från Paros, cirka 550 före vår tideräkning. Foto: Wikimedia Commons
GAMMAL SORG. Phrasikleia, Ariston från Paros, cirka 550 före vår tideräkning. Foto: Wikimedia Commons
Synnøve Persen, ur serien "Sámi Flag Project,” 1977. Foto: MATHIAS VOELZKESynnøve Persen, ur serien "Sámi Flag Project,” 1977. Foto: MATHIAS VOELZKE
Synnøve Persen, ur serien "Sámi Flag Project,” 1977. Foto: MATHIAS VOELZKE
Kettly Noël, "Zombification", 2017, performance och installation. Foto: MATHIAS VOELZKEKettly Noël, "Zombification", 2017, performance och installation. Foto: MATHIAS VOELZKE
Kettly Noël, "Zombification", 2017, performance och installation. Foto: MATHIAS VOELZKE
Lois Weinberger, "Debris Field", 2010. Foto: MATHIAS VOELZKELois Weinberger, "Debris Field", 2010. Foto: MATHIAS VOELZKE
Lois Weinberger, "Debris Field", 2010. Foto: MATHIAS VOELZKE

Den moderna konsten bjuder ingen tröst

Publicerad

På Documenta 14 i Aten samlas den modernaste konsten världen har att erbjuda.

Döden på Drottninggatan tvingar in Nils Forsberg i antikens svala hallar.

”Okej, vi ska ha varenda cent ni är skyldiga och ni måste reformera hela ert samhälle. Men vi slänger med lite samtidskonst åt er som kompensation.” 

Nej, så gick det inte till när värdskapet för världens jämte Venedigbiennalen viktigaste konstutställning delades för första gången. 

Documenta, som sedan 1955 hållits i Kassel ungefär vart femte år, började som en västtysk bekännelse till den modernistiska konsten efter Tredje riket och i opposition mot socialrealismen i öst. 

Gränsen gick bara några mil från Kassel.

För några år sedan kom beskedet att den fjortonde upplagan även ska hållas i den grekiska huvudstaden. 

Protester har hörts från båda sidor. Kassel har inte velat förlora sin turistmagnet (860 000 besökare 2012!) och i Aten har det muttrats lite om kulturimperialism. 

Men Documentaledningen menar att en dialog är nödvändig och att det handlar om solidaritet med det krisande Grekland.

 

LÄS MER: Nils Forsberg om Documenta 13 i Kassel 

 

Mongoliska akvareller och grönländska rappare

”Learning from Athens” är titeln, men mer än att lära något handlar det om ”av-lärande”, förklarar Documentas konstnärlige ledare, den 47-årige tysken Adam Szymczyk

Nya modeller för samhället, alternativ till den nyliberala ordningen, pengar och politik är inte allt, en annan värld är möjlig.

På utställningsarenorna runtom i Aten manifesteras det här med berättelser från lite andra håll än de vanliga. 

Man möter mongoliska akvarellmålare, nigerianska nyrealister och grönländska rappare, alternativa röster som ska visa på alternativa system.

Långt ifrån allt är nytt, tvärtom. Samiska broderier samsas med gammal albansk socialrealism i ett nytt sammanhang. 

Bäst gillar jag Lois Weinbergers redovisning av objekt (tändsticksaskar, barnskor, en mumifierad katt …) funna under föräldrahemmet i Tyrolen, Dale Hardings silikonobjekt balanserande mellan våld och perversion och Nikos Hadjikyriakos-Ghikas stillsamma silvergelatinfotografier från 1930-talet av en grekisk landsbygd där tiden verkar stått stilla.

Dådet på Drottninggatan väller in

Men under den andra pressdagen gör sig en annan verklighet påmind. Just hemkommen till hotellet för en kort paus mellan alla lågmälda filmer, montrar med dokument och visuellt snåla installationer, väller nyheten om vansinnesdådet på Drottninggatan hemma i Stockholm in i sociala medier.

Att sedan ge sig ut och se ännu fler arkiv eller ett ”Kropparnas parlament” där det visst ska hållas seminarier under utställningsperioden är … svårt. 

Det här är inget nytt, det som visas på de internationella spjutspetsutställningarna handlar om främst politik och kritik av nyliberalismen, inte om något så pjoskigt som … tröst.

Det är som att gå in på ett bibliotek för att hitta något existentiellt att bläddra i men bara hitta Hardts och Negris ”Imperiet”, en Foucault-antologi och en gammal etnografisk studie om fiskenäringen i Ulan Bator.

 

LÄS MER: Documenta som ovärderlig riktpunkt i efterkrigstidens konst 

 

Sorg och saknad för 2 500 år sedan

Mot bakgrund av verkligheten hemma i Stockholm ger just då det mer att fly in på Arkeologiska museet och se en arkaisk skulptur till minnet av en älskad dotter som aldrig fick bli vuxen. 

Man får lära sig att kvinnor i antikens Grekland knappt sågs som människor, med dagens språkbruk var den strukturella diskrimineringen massiv, men den sorg och saknad som här förmedlas över 2 500 år är så tät att den går att ta på.

Sådant ingår inte i den avancerade samtidskonstens … ja, diskurs.

Arrangörerna understryker att utställningen är helt på lika villkor med den som öppnar i juni i Kassel. 

Ändå är det den som alla man pratar med ser fram emot. Jag tror inte att den kommer att ha lärt något av Aten, men jag hoppas innerligt att jag där inte kommer att behöva längta efter tröst.

 

 

 

KONST

Documenta 14: Learning from Athens

Aten, Grekland

Till 16/7

 

Nils Forsberg är konstredaktör för Expressens kultursida.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag