KOREOGRAFISK REGI. Ensemblen i "Den lille prinsen" på BUS. Foto: Allan LarsonKOREOGRAFISK REGI. Ensemblen i "Den lille prinsen" på BUS. Foto: Allan Larson
KOREOGRAFISK REGI. Ensemblen i "Den lille prinsen" på BUS. Foto: Allan Larson
En annan prins, kunglig men inte gudomlig: Nicolas. Foto: Jonas Ekströmer/TTEn annan prins, kunglig men inte gudomlig: Nicolas. Foto: Jonas Ekströmer/TT
En annan prins, kunglig men inte gudomlig: Nicolas. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den lille prinsen lyfter på underjordens scen

Publicerad

Margareta Sörenson tar en filosofisk flygtur med pjäsen "Den lille prinsen" på Barnens underjordiska scen.

"Den lille prinsen" är en märklig bok, och lika egenartad är dess position mellan kult och frågetecken. Är den en allegori över andra världskriget eller över Saint-Exépurys egna nödlandning, äktenskap och författarskap? Hur kan man förstå det nästan gudaliknande gossebarn som kallas "Lille prinsen" och som lever alldeles ensam på en alldeles för liten planet?

Det är en bok som faktiskt mår väl av att bli teater. Någon har då tänkt, strukturerat, reducerat och visualiserat, som nu Johanna Huss på Barnens underjordiska scen i Stockholm. Hon har renodlat berättelsen om barnet och den vuxne och använt det stora rummet i källarscenen som en korridor med publiken på två sidor.

Vi kommer nerför trappan genom moln och tar plats på sanddyner som böljande brer ut sig i det stora källarrummet. Piloten kämpar med sitt trasiga flygplan i ena änden av en bred passage där de olika figurerna, som avritade från boken, passerar som i ett drömspel om våra vanligaste vanföreställningar.

 

Mekanikerna hjälper piloten att starta planet och det lyfter, och far ut på den filosofiska flygtur som nödlandar i öknen. Men den här gången är det inte lekfull och prillig teatermix som så ofta hos BUS, utan allvarligt på riktigt. Dock inte utan humor och turligt nog är de omgivande rummen lika lockande med installationer som gör att publiken kan möta den maktgalna kungen, rosor och vetenskapsmän som tappar proportionerna i närkontakt.

Bilden av barnet som klokare och mer genomskådande är Saint-Exépurys sätt att skildra en värld som stelnat i materialism och brist på mänskliga hänsyn. Den vuxne och rationelle piloten ställs mot barnet, en liten pojke så vis att han tycks magiskt förbunden med en idévärld bortom det möjliga.

I avskedets stund är både barn och vuxna ensamma som vore vi allena på en mycket liten planet. Så tolkad blir "Den lille prinsen" självklar, tidlös och aktuell. Samt sorglig, som originalet.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

Margareta Sörenson
Margareta Sörenson
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag