Lars Noréns Demoner (1982) har en arvsföljd i rakt nedstigande led från Strindbergs Dödsdansen och Albees Vem är rädd för Virginia Woolf? Norénpjäsens sexuella provokationer får dock föregångarna att framstå som rätt sedesamma uppgörelser i de äktenskapliga fängelserna.

Ett barnlöst par i yngre medelåldern bjuder in tvåbarnsgrannarna inunder på spontanparty med ansvarstagande babycall. Alla vantrivs i sina sexuella tvångströjor och testar gränserna med halvhjärtade utbrytningsförsök i alkoholuppriktighetens trevande efter tillgängligare underliv. Ingen annan utlösning kommer dock till stånd än rasande utbrott, en praktscen för varje rollgestalt.

Hur explicit de sexuella provokationerna ska gestaltas på scen är upp till de enskilda regissörerna att avgöra, med vederbörlig hänsyn till rådande teatermode. I Thomas Ostermeiers uppsättning av Demoner på Schaubühne i Berlin 2010 viftas det visserligen öppet med en nypinkad penis, men organets slapphet är snarare en fingervisning om att det vi här får se är en ömklig demonstration av manlig impotens, kompenserad genom verbal våldtäkt.

Ostermeiers Demoner är invigningsföreställning i årets Bergmanfestival på Dramaten, där programmet har en påtagligt tyskinspirerad touche, även om flera av regissörerna kommer från andra länder. Man skulle kunna tro att Staffan Valdemar Holm fortfarande var Dramatenchef, men i själva verket handlar det bara om just vederbörlig hänsyn till rådande teatermode. Tyskland har ersatt Storbritannien som teaterkonstens Schlaraffenland.

Ostermeier använder sig gärna av modern audiovisuell teknik i sina uppsättningar. Här får vi i Nina Wetzels roterande medelklassvåning se digitala projektioner av skådespelarnas ansikten på väggarna, emellanåt avlösta av närbilder på myrliv.

Men projektionerna fyller knappast någon annan funktion än teaterkikarens. Föreställningens genomslagskraft beror helt och hållet på det lysande skådespeleriet. Cathleen Gawlich, Lars Eidinger, Eva Meckbach och Tilman Straub pressar varje svettdroppe, läckande bröstmjölk, outlöst ejakulation, vredesfradga, förtvivlansgråt ur sina gestalter.

Föreställningen visas också i kväll. Kanske finns det en biljett över. Chansa!