GERILLASLÖJD. Pussyhattar eller musmössor är en form av handarbetsaktivism. Idén föddes efter avslöjandena om att Trump sagt att man kan göra vad som helst med kvinnor om man är känd, till och med "grab them by the pussy", greppa tag om könet.GERILLASLÖJD. Pussyhattar eller musmössor är en form av handarbetsaktivism. Idén föddes efter avslöjandena om att Trump sagt att man kan göra vad som helst med kvinnor om man är känd, till och med "grab them by the pussy", greppa tag om könet.
GERILLASLÖJD. Pussyhattar eller musmössor är en form av handarbetsaktivism. Idén föddes efter avslöjandena om att Trump sagt att man kan göra vad som helst med kvinnor om man är känd, till och med "grab them by the pussy", greppa tag om könet.
Time förklarar hur "womens' march" blev en rörelse.Time förklarar hur "womens' march" blev en rörelse.
Time förklarar hur "womens' march" blev en rörelse.

"Därför skulle jag aldrig ha fittmössa"

Publicerad

Marianne Lindberg De Geer skriver om varför hon vägrar bära den nya kvinnokampssymbolen pussy hat.

Jag vet att det är kontraproduktivt att spotta snus i motvind, men aldrig att jag går med i den nya kvinnorörelsen som skapats som en reaktion på Trumps sexism och tar på mig en snippmössa.

 Eftersom jag alltid vill veta vad det är för sammanhang jag uppmanas att gå in i, gick jag in på pussyhatproject.com, där man förklarar vad fittmössebärandet innebär.

Fritt översatt:

1. Pussyhat global virtual march tillhandahåller ett medel [stickbeskrivning av en pussyhat, min anmärkning] för att göra ett unikt kollektivt visuellt ställningstagande, som kommer att hjälpa aktivister att höras bättre.

2. Det är ett sätt att komma samman i en virtuell marsch för att representera oss själva och stödja kvinnors rättigheter.

Och slutligen: Ju mer vi syns, desto mer hörs vi.

Mina frågor kvarstod dock: varför just rosa, och varför just "pussy", som enligt Google translate betyder "fitta" och "mespropp".

 

LÄS MER: Nina Lekander om varför "fittmössa" är en bra idé

Ordet fitta går inte att återta

En svart person kan säga "nigger" om sig själv, men det kan inte jag som vit kvinna, eftersom det ordet historiskt har betytt förtryck av svarta. Svarta har dock tagit tillbaka ordet och gjort det till sitt, i likhet med hur homosexuella agerat med ordet "bög". På samma sätt har man tänkt här. Typ: jag är en fitta, tjoho!

Musmössan kom till som en reaktion på Trumps "Grab'em by the pussy".Foto: Jeremy Hogan / POLARIS

Men går man med på att försöka återta ordet fitta, går man också med på att tolkas som underlägsen. Det spelar ingen roll hur många fittmössor som rör sig i stadsbilden, vi bibehåller vår position som det andra könet.

Som kvinna är jag chockad över hur tusentals kvinnor kan träda en symbol för sitt fysiska kön över hjärnan, utan en enda reflektion över vad det innebär. Jag skäms.

Musmössan förändrar ingenting

Visst kan vi få med oss en och annan man på den resan, det är bara att titta på bilderna som sista månaden svämmat över på Facebook, med män med stickade pussyhats på huvudet, men frågan är om det förändrar någonting överhuvudtaget?

Jo säger någon; detta har inneburit att jag är stolt över att vara kvinna. Och då vill jag fråga: vad är du stolt över? Att fittor kan?

Och vore jag man skulle jag tänka: i den där marschen hör jag inte hemma. Och kanske skulle jag, i ett anfall av välvilja, ge en klapp på huvudet till hustrun, flickvännen, syrran och mormor och säga: "lilla gumman, tror du det hjälper att gå med din rosa mössa på huvudet? Ni behöver förresten inte påminna mig för jag tänker ändå på pussy 140 gånger per dag."

Pussymössan förändrar ingenting ur jämställdhetsperspektiv, det kan jag försäkra.

 

Marianne Lindberg De Geer är konstnär och medarbetare på Expressens kultursida.

Marianne Lindberg De Geer
Marianne Lindberg De Geer
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag