VARDAGSSKILDRING. "Under Gottsunda" är en del av en lovande ny filmvåg. Foto: Press/ Under Gottsunda
VARDAGSSKILDRING. "Under Gottsunda" är en del av en lovande ny filmvåg. Foto: Press/ Under Gottsunda

Där fokus borde vara

Publicerad

Hynek Pallas ser en film att äntligen känna igen sig i.

Jag ser författaren Viktor Johanssons vackra debutfilm "Under Gottsunda" dagen efter valet. Antecknar på baksidan av pressutskicket för antologin "Rasismen i Sverige". Tänker på de kvarter filmen rör sig i, barndomsmiljöerna jag gjort en klassresa ifrån. Hur de får smak, färg och form jag inte har känt på decennier. Som om det var jag som satt där i trädgränsen vid August Södermans väg och åt blåbär 1981, och inte två tonårstjejer 2014.

För jag vet ju precis hur det känns att åka skateboard på cykelvägen och hänga på parkeringshuset när natten speglar sig i vattenpölarna. Vet hur platt tristessen är framför centrum och hur det ser ut när solen går ner över Nåsten och mamma för första gången säger ordet blåbärssoppa på svenska för att beskriva himlen.

 

Så jag faller handlöst genom dörren som Johansson öppnar. En trakt mellan dokumentär och fiktion med ungdomar i pekpinnelöst fokus. Ett tumult av lek och allvar inlindat i suggestiv musik. Där lillkillarna i maktlös solidaritet med Palestina vill göra något vad som helst och är på väg att göra något dumt. Där barn ligger i gräset och boffar, tränar, rappar eller bara går och går med luvan på och kameran i ryggen.

Och mitt i allt detta förföriskt fula och vackra, där Bo Widerbergs ljuskänsla möter flytet i "Farväl, Falkenberg", vill jag vända mig till svensk film och fråga varför:

Varför har det tagit 35 år av mitt liv innan en kamera har fångat de här förorterna och en film formats av livet som det levs här? Är det avståndet mellan kulturuttrycken och platser där SFI tolkas först som Svenska för invandrare och sen, möjligen, som Svenska Filminstitutet?

 

I sådana fall krymps det avståndet nu av en ny våg. Filmer som "Jag är fan en Panter", "Pine Ridge" och "Under Gottsunda" går förvisso knappt på bio (Johanssons film medföljer nya numret av tidskriften FLM på dvd) och terapidiskuteras inte på kultursidor eftersom de inte handlar om vita medelklassmän. Men de visar hur distributionsformer i dag är lika viktiga som filmers uttryck.

Så till er som sitter med det havererande filmavtalet i knäet och funderar på framtiden:

Vänd blicken hit. Filmerna finns redan, det är politiken som får ändras. Precis som på så många andra håll där avståndet mellan makt och människor har blivit avgrundsdjupt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag