Paradoxalt nog är det en flicka som tydligast företräder antiplugg-kulturen i svensk barnbokslitteratur. Hennes förakt för pluttifikationstabeller är majestätiskt och vilar tryggt i vetskapen om att hon redan har allt.
Hon är stenrik och starkast i världen och kan chilla hela dagen tillsammans med sina djur i väntan på att vi vanliga dödliga tommyochannika-människor ska komma hem från skolan. Hon är en sann rousseauansk dröm om den fria vilden som av egen och oförstörd kraft glatt skolkar och obekymrat viftar undan kraven på anpassning och skolgång.
70 år efter Pippis födelse är hennes inställning till skolarbetet stendött hos andra flickor men en mycket stark trend bland svenska skolpojkar. Eller rättare bland västvärldens pojkar, upplyste Lärarförbundets internationelle sekreterare Henrik Herber på ett seminarium hos TCO nyligen. I snart sagt varje jämförbart land sjunker pojkarnas resultat i jämförelse med flickornas. De är inte ens bättre på matte längre och skillnaderna i läsförståelse är så stora att man undrar om männen är på väg att lämna läs- och skriftkulturen.
I Sverige är betygsgapet mellan könen ungefär lika stort som inkomstgapet men omvänt, det vill säga pojkar når 90 procent av flickornas nivå. Det kan tyckas lite, men om man tittar i den högre och lägre delen av betygsskalan är skillnaderna dramatiska.
Bland elever med toppbetyg dominerar flickorna totalt och de konkurrerar lätt ut pojkarna från populära prestigeutbildningar som till exempel jurist- och läkarlinjen som idag har cirka 60 procent kvinnliga studenter. Så har det varit länge - bland de yrkesverksamma läkarna under 40 år är kvinnorna redan i majoritet.
Och som en spegelbild dominerar pojkarna stort bland de elever som når sämst resultat. Här är det också lättast att avläsa könsfaktorn. Om du har lågt utbildade föräldrar från ett utomeuropeiskt land klarar du dig ganska bra om du är flicka. Om du är pojke slås du ofta ut.
Vad skillnaderna beror på vet man inte. En del menar att pojkarnas senare mognad spelar roll, andra att könsrollerna söker varandras motsatser - om flickor har långt hår har pojkar kort, om flickor har färgglada kläder har pojkar svart och brunt, om flickor pluggar gör pojkar inte det.
Några, som till exempel skolminister Jan Björklund
(DN Debatt 13/3), förklarar obalansen mellan könen med att undervisningen blivit mer problembaserad med självständiga grupparbeten och att pojkarna har störst behov av en tydlig struktur i klassrummet.
Ett intressant drag i debatten är att den särartsfeministiska analysen är så vanlig, faktiskt ofta i lärarkåren. I nästan alla andra diskrimineringsfrågor är biologin hos de utsatta diskvalificerad som förklaring men inte när det gäller pojkar i skolan. De anses av naturen ha spring i benen, vara ointresserade av interaktion med läraren och ha svårt att klara ett alltför komplicerat socialt samspel.
Dessutom, förkunnade till exempel lärarbasen Metta Fjelkner på ett seminarium i somras, klarar de sig ändå. De blir vd:ar och tjänar pengar och könsskillnaderna i skolan är därför inget problem. Det är faktiskt ungefär samma resonemang som en gång i tiden utestängde kvinnor från högre utbildning - de behövde inte läsa vidare eftersom deras naturgivna uppgifter gjorde att de klarade sig ändå.
En välvillig tolkning är att decennier av jämställdhetsdebatt med fokus på kvinnors underordning gör det svårare att se strukturer där män förlorar, men ibland undrar jag om inte pojkarna är utsatta för en bedövande sexism.
Att från första skoldagen uppfattas som representant för en naturkraft som inte går att förändra är inget bra utgångsläge när man ska lära sig skriva, räkna och tala engelska. Hela poängen med skolan är ju att förändras och utvecklas.
Let boys be boys är måhända bekvämt som hållning men den skapar orättvisor och förlorare långt upp i utbildningssystemet. Skolan måste kunna leverera till båda könen.
Om Pippi är en slacker är Emil ett utmärkt föredöme. Han har så mycket spring i benen att sockenborna vill skicka honom till Nordamerika men han är också en flitig plugghäst, lär sig skriva och räkna snabbt och blir snart bäst i klassen. Och han uppskattar sin fröken så mycket att han en dag går fram till katedern och ger henne en rejäl kyss mitt på munnen.
PM Nilsson
kulturen@expressen.se
PM Nilsson är tidigare politisk redaktör på Expressen och en av grundarna av Newsmill.
