Mitt enda problem med bögfilmer är skribenter som aldrig ser några problem med bögfilmer.

Jonas Holmberg (Expressen 30/6) älskar alla filmer om homosexuella, oavsett gestaltning, kvalitet, idé, innehåll.

”Vikten av ökad samhällelig synlighet för bögar”, skriver han. Blir det per

definition bra konst? Vore glad om han nämnde en enda annan minoritetsgrupp som uppmärksammats med mer ”samhällelig synlighet” de senaste 20 åren. Jag tyckte dessutom att Weekend var en väldigt bra film.

Problem med att läsa innantill?

Jonas Holmberg står så rätt i ledet att man undrar om det går att stå rakare och redligare. Ingen kommer att bränna en text av Jonas Holmberg på en Pride-festival, som de brände min Kyss mig-recension, ty han är så ängslig att han ängslas över att ängslas.

Våldtar Marlon Brando Maria Schneider i Sista tangon i Paris? Nejdu.

Möjligen våldtas Jeanne av Paul – men det är också helt galet. Om det är en våldtäktsscen så är Lassie, come home en film om delfiner i en småländsk insjö.

Någon jävla ordning får det vara på påhoppen.

Johan Croneman

kritiker och krönikör i DN