Peter Cornell ser fortsatta problem med nya Slussenförslaget.
Det måste erkännas: vid första anblicken är det reviderade Slussenförslaget avsevärt bättre än det första, katastrofala. Opinionsstormen har uppenbarligen haft en viss effekt. I den nya modellen har den fria sikten förbättrats, den höga så kallade Berlinmuren är borta och gångbron har breddats.
Men många allvarliga problem återstår. Den åttafiliga motorledsbron är överdimensionerad. Gångbron mellan Gamla stan och Söder måste stängas av vid slussning och fotgängare och cyklister får finna sig i att stå vänta i ur och skur. Från gångbron blir utsikten över Saltsjön dystert dominerad av den gigantiska bilbron. Trappavsatserna på södra sidan och den nya parken under Katarinahissen ser inbjudande ut på en utopisk modell, garnerade med kaféer, men ligger i verkligheten i blåsig skugga. Och ännu fler kaféer under motorledsbron - vem vill sitta där i dånet? Osäkert är också hur den stora glasbyggnaden på Södermalmstorg kommer att te sig, knappast så transparent som modellen ger sken av.
Hela processen och alla ogenomskinliga turer kring Slussen vore värd minst en doktorsavhandling. Två tidigare vinnande förslag av Nyrén och Pontvik lades åt sidan.
Alternativet att i någon form bevara Slussen som ett unikt kultur- och industriminne med delvis nya funktioner - som Tate Modern eller Covent Garden - har fortfarande inte prövats på allvar. En nybyggnad gör rent hus med platsens historia.
Heidegger skriver någonstans att det är inte så att det först finns en plats och sedan byggs en bro; det är i stället bron som skapar platsen. Tage William-Olssons nytänkande anläggning skapade den plats vi kallar "Slussen". Den är med åren inte bara funktion - den är också minne, kulturella, lager, berättelse, Stockholm signalement. Bara i världens modernaste land kan sådana aspekter avvisas som ovidkommande.
Det återstår alltså stora frågor att lösa. Modellen finns utställd i Sjömanshemmet, Peter Myndes Backe vid Slussen. Diskussionen blir förhoppningsvis livlig och trots vissa förbättringar och en förförisk modell är utgången oviss.