Görel Cavalli–Björkman. Foto: Stefan Tell / ALBERT BONNIERS FÖRLAG
Görel Cavalli–Björkman. Foto: Stefan Tell / ALBERT BONNIERS FÖRLAG

Bräckliga Sigrid en driven konsthandlare

Publicerad

I Görel Cavalli-Björkmans biografi är fokus på den framgångsrika konstnär Sigrid Hjertén faktiskt var.

Peter Cornell läser en sval men upplysande skrift om en Sveriges mest omskrivna konstnärer.

Nästan allt som skrivits om Sigrid Hjertén graviterar obönhörligt mot hennes långa äktenskap med Isaac Grünewald – med goda skäl, för Sveriges mest berömda konstnärspar levde i en oupplöslig symbios, känslomässigt, konstnärligt och ekonomiskt. Utan tvivel älskade de varandra men kunde inte leva vare sig med eller utan den andra.

Ofta har man tolkat Sigrid Hjerténs konstnärskap i skuggan av patriarkatet: som underordnad och självuppoffrande hustru och moder (Anita Goldman), under press av antisemitiska angrepp på hennes make (Anders Wahlgren), eller den specifikt kvinnliga bakgrunden till hennes sinnessjukdom (Karin Johannisson).

 

LÄS MER: Peter Cornell: Morandi var det stilla livets mästare

 

"Kvinna i avantgardet"

Görel Cavalli–Björkman, tidigare intendent och forskningschef på Nationalmuseum i Stockholm förnekar inget av de tre perspektiven men vill i ”Kvinna i avantgardet” ge en mer heltäckande bild. Hennes framställning är därför mindre lidelsefull och dramatisk, tråkigare, om man så vill. Den infogar sig i en beprövad biografisk genre och börjar med Sigrid Hjerténs släkthistoria i Sundsvall och slutar med hennes död på Beckomberga 1948 efter en misslyckad lobotomi. Hon följer omsorgsfullt i detalj varje fas och kommenterar bokens fint reproducerade målningar på ett något torrt konstvetenskapligt idiom.

 

Före tiden på Beckomberga levde Sigrid Hjertén stora delar av sitt liv utomlands. Här är hon i Sydfrankrike (biold ur filmen "Sigrid och Isaac".Foto: / ANDERS WAHLGREN

 

Cavalli–Björkman menar att den feministiska forskningen underskattat Sigrid Hjerténs framträdande roll i den svenska Matisse-inspirerade färgexpressionismen.

Det visar sig att kritiken inte var så negativ som man påstått och Hjertén var en mycket flitig utställare – på den stora expressionistutställningen på Liljevalchs 1918 deltog hon med 167 målningar. Hon ställde ut på Der Sturm i Berlin, ett av den tidiga modernismens viktigaste gallerier i Europa och hade personliga kontakter med flera centrala europeiska modernister. Också kommersiellt var hon relativt framgångsrik och här pekar Cavalli–Björkman på en mindre känd sida: att den bräckliga Sigrid var en förvånansvärt driven konsthandlare, inte bara av sin egen och Isaacs konst.

 

LÄS MER: Peter Cornell: Låt en muslim lära dig om kristendomen

 

Sökte ett asexuellt liv

Långa perioder levde makarna åtskilda på olika ställen i Europa och tack vare det har de efterlämnat en omfattande brevväxling. Isaac uppmuntrade ständigt Sigrid att måla.

Men avståndet mellan den sinnlige, temperamentsfulle Isaac och den svala, kontrollerade och sjukliga Sigrid var smärtsamt.

När han i ett av sina många trånande brev kallar henne för ”ditt lilla kåta odjur” är det ett rent önsketänkande. Hon sökte i stället ett asexuellt och rent liv och sin sexualitet tycks hon ha sublimerat i sin konst och utsökta klädsmak. Först under sjukdomstiden på Beckomberga släpper hon kontrollen, onanerar skamlöst och antastar sjuksystrar och kvinnliga medpatienter.

Men spåren av sammanbrottet i hennes konst – ett slags färgregn som skymmer motivet – innebar aldrig ett avgörande uppbrott och nyskapande som hos Hill och Josephson. Under de sista åren förmådde hon inte ens måla.

Men egentligen har hennes måleri redan under hennes friska tid ett stråk av attraktivt vansinne i vilt uppsplittrade bildrum och överrumplande kolorism.

 

Peter Cornell är hedersledamot i Konstakademien och medarbetare på Expressens kultursida.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag