Tänkaren Karl Marx (1818-1883) ansåg bland annat att de ekonomiska förhållandena i samhället styr människan, tänkandet och kulturen, samt att den avgörande konflikten i alla samhällen har varit klasskampen. Foto: EVERETT HISTORICAL / SHUTTERSTOCKTänkaren Karl Marx (1818-1883) ansåg bland annat att de ekonomiska förhållandena i samhället styr människan, tänkandet och kulturen, samt att den avgörande konflikten i alla samhällen har varit klasskampen. Foto: EVERETT HISTORICAL / SHUTTERSTOCK
Tänkaren Karl Marx (1818-1883) ansåg bland annat att de ekonomiska förhållandena i samhället styr människan, tänkandet och kulturen, samt att den avgörande konflikten i alla samhällen har varit klasskampen. Foto: EVERETT HISTORICAL / SHUTTERSTOCK
Bernie Sanders, vänsterpolitikern som förlorade kampen om att bli Demokraternas presidentkandidat mot Hillary Clinton i det amerikanska presidentvalet 2017. Foto: DARRON CUMMINGS / AP TT NYHETSBYRÅNBernie Sanders, vänsterpolitikern som förlorade kampen om att bli Demokraternas presidentkandidat mot Hillary Clinton i det amerikanska presidentvalet 2017. Foto: DARRON CUMMINGS / AP TT NYHETSBYRÅN
Bernie Sanders, vänsterpolitikern som förlorade kampen om att bli Demokraternas presidentkandidat mot Hillary Clinton i det amerikanska presidentvalet 2017. Foto: DARRON CUMMINGS / AP TT NYHETSBYRÅN
Per Wirtén är medarbetare på Expressens kultursida. Foto: YLWA YNGVESSONPer Wirtén är medarbetare på Expressens kultursida. Foto: YLWA YNGVESSON
Per Wirtén är medarbetare på Expressens kultursida. Foto: YLWA YNGVESSON

Vänstern måste släppa Marx

Publicerad

En optimistisk vänster vinner mark runtom i västvärlden.

Per Wirtén låter sig frälsas av två experimentglada socialistiska tänkare.

För att socialismen ska ha en framtid måste den befria sig från sin historia, men utan att förlora sin förankring. Det är inte enkelt. Några har försökt utveckla en postmarxistisk socialism. Och under 2010-talet fick vänsterpopulismen ett uppsving som en annan möjlig utväg. Men många har gett upp. Finns det någon enda socialdemokratisk politiker som fortfarande kallar sig socialist?

Sedan strävar en del på i förhoppningar om en marxistisk renässans. Nina Björks bok om Rosa Luxemburg, som kom ut förra året, är ett sådant exempel. Men de har haft svårt att turnera utmaningar från andra rörelser, som de identitetspolitiska, antirasistiska och queerfeministiska. Socialister i den klassiska stilen har visserligen haft en del klargörande svar på varför världen ser ut som den gör, men varit rätt svarslösa om framtiden, om hur kapitalismen kan rubbas, om vad socialismen egentligen är. 

Att den marxistiska socialismen inte längre äger hela vänstern är en frigörelse. Men en vänster utan meningsfulla socialistiska horisonter är samtidigt kraftlös.

Axel Honneth

Jag har väl gjort som de flesta och gett upp hela problemet. Men nyligen dök det, som så många andra gånger, upp en bok som fått mig att tvärvända. Den är tunn och koncentrerad. Helt i Anders Ehnmarks anda. Men skriven av en tysk filosof – Axel Honneth. Och med den torra titeln ”Die Idee des Sozialismus”, som i engelsk översättning blivit ”The idea of socialism. Towards a renewal”. 

Honneth är ingen nykomling. Han är chef för Frankfurtskolan, som är ursprunget till den så kallade kritiska teorin, och för flera år sedan översattes hans läsvärda bok om erkännandets politik, det vill säga identitetspolitik. Nu slår han fast att om socialismen ska ha en framtid, som han tror att den har, måste den vara postmarxistisk.

Socialismens ursprung var en vilja att helt enkelt göra samhället mer socialt och gemensamt. Det låter banalt, nästan intetsägande. Men får oanade och systemomvälvande konsekvenser, eftersom de ideologier vi nu är infångade av leder i rakt motsatt riktning.

 

LÄS MER – Per Wirtén: Skapa inte en stygg stat, Stefan Löfven 

 

Honneth återvänder till de första socialisterna, de som föregick Karl Marx och som marxister nedlåtande brukat vifta bort, och deras försök att förverkliga den franska revolutionens tre löften om frihet, jämlikhet och solidaritet. De förkastade den liberalt individualistiska och egocentriska frihetssynen, eftersom den gjorde jämlikheten svår och solidariteten omöjlig. I stället försökte de utveckla en social frihet, där individens frihet i stället erövras gemensamt i ett ömsesidigt och solidariskt beroende av varandra. Den ligger alltså inte inkapslad i de enskildas valfrihet, utan i de öppna utrymmena mellan människorna, i deras jämlika kommunikation, demokratiska livsstilar och kollektiva handlande. Det är genom den som revolutionens frihet, jämlikhet, solidaritet kan jämkas samman och röja väg för en allas frihet. Och det är där socialismen ska spåras.

Den franska revolutionen är på så vis fortfarande socialisternas ögonblick. Medan den ryska revolutionen innebar långsam ruin.

Men under 1800-talet adderades också en rad olyckliga tankefel som socialister sedan haft obegripligt svårt att frigöra sig från. Honneth pekar på tre avgörande. Upptagenheten med arbetet på fabriken som den enda brännpunkt där det befriande genombrottet kan ske. Uppfattningen att arbetarklassen har en exklusiv anknytning till socialistisk politik. Och hela den marxistiska historiesynen. 

Socialistiska experiment

Mycket av det här har sagts tidigare. Men Honneth gör uppdateringen sällsynt lockande; teoretisk men inte obegriplig. Han söker inte den lilla sektens självsäkerhet, utan det stora flertalets lite oklara förhoppningar. Hans socialism är förenlig med den vänsterpopulism som vunnit framsteg med Bernie Sanders i USA och Podemos i Spanien. Hans bok känns som en lättnad. Den kan göra vem som helst till socialist, även mig.

Är människans emancipation, det vill säga frigörelse från underordnade beroendeförhållanden, verkligen förenlig med privata storföretag och kapitalistiska arbetsmarknader? Alla socialisters klara nej har länge dolt en växande osäkerhet. Hur gör man i stället? Under de senaste 30 åren (minst) har ingen kommit med några särskilt trovärdiga svar. Honneth föreslår därför ett historiskt arkiv över alla försök till ”socialisering nerifrån”, både de framgångsrika och de misslyckade. Och han förordar en återupptagen öppen experimentverksamhet, som den klassiska reformism socialdemokraterna lagt ned och som varken behöver leda till storskaligt statligt ägande, femårsplaner eller marknadsekonomins undergång. Målet återfinns ju inte i hur ekonomin är organiserad, som socialister längre trott, utan i samhällets socialisering – i betydelsen att det blir mer gemensamt, demokratiskt och solidariskt – och i den sociala friheten.

 

LÄS MER – Per Wirtén: Antirasism är ingen lyxfråga

Peter Frase

Samtidigt kommer nu också en annan liten bok, ”Fyra framtider. Visioner om en postkapitalistisk värld” av amerikanen Peter Frase. som tillhör kretsen runt den uppmärksammade vänstertidskriften The Jacobin. I en sammansmältning av science-fiction och samhällsvetenskap förordar han antingen en framtida postleninistisk kommunism av frihet och överflöd där arbetet genom automatisering förvandlats från nödvändighet till möjlighet ungefär som i "Star trek", eller en postmarxistisk socialism som genom ekologisk omställning tvingats till knapphet och solidaritet. Båda är humanistiska system, med olika slags barbarier som avskräckande alternativ.

Frases pamflett är inte särskilt bra, men ändå rolig att läsa. Han fullföljer nämligen den riktning mot framtiden som Honneth pekar ut som socialismens grundrörelse: experimentet, fantasin, glädjen att lösa problem och spaningen efter bättre liv. Båda böckerna är därför rensade från tillbakablickande bitterhet över historiska bakslag. De befriar socialismen från dess självnedhållning.

 

Sakprosa

Axel Honneth

The Idea of socialism. A renewal. 

Polity, 216 s.

 

Sakprosa

Peter Frase

Fyra framtider. Visioner om en postkapitalistisk värld.

Översättning Joel Nordqvist

Daidalos, 198 s.

 

Per Wirtén är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hans senaste bok är "Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater". 

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag