Ulf Stark blev 72 år. Foto: MICHAEL BRANNÄS/TT / MICHAEL BRANNÄS TT NYHETSBYRÅNUlf Stark blev 72 år. Foto: MICHAEL BRANNÄS/TT / MICHAEL BRANNÄS TT NYHETSBYRÅN
Ulf Stark blev 72 år. Foto: MICHAEL BRANNÄS/TT / MICHAEL BRANNÄS TT NYHETSBYRÅN
Foto: / BONNIER CARLSENFoto: / BONNIER CARLSEN
 Foto: / BONNIER CARLSEN
Foto: / OKÄNDFoto: / OKÄND
 Foto: / OKÄND
Foto: / RABÉN & SJÖGRENFoto: / RABÉN & SJÖGREN
 Foto: / RABÉN & SJÖGREN
"Kan du vissla Johanna?" brukar visas på SVT i juletid. Foto: / SVT"Kan du vissla Johanna?" brukar visas på SVT i juletid. Foto: / SVT
"Kan du vissla Johanna?" brukar visas på SVT i juletid. Foto: / SVT
I "Kan du vissla Johanna" gjorde Per Oscarsson en oförglömlig roll. Foto: SVTI "Kan du vissla Johanna" gjorde Per Oscarsson en oförglömlig roll. Foto: SVT
I "Kan du vissla Johanna" gjorde Per Oscarsson en oförglömlig roll.  Foto: SVT
Ur spelfilmen "Kan du vissla Johanna". Foto: SVTUr spelfilmen "Kan du vissla Johanna". Foto: SVT
Ur spelfilmen "Kan du vissla Johanna". Foto: SVT

Ulf Starks böcker fick livet att börja en smula

Publicerad

Martina Montelius förklarar varför Ulf Starks böcker var så vildsint begåvade.

Varje gång jag öppnar en bok av Ulf Stark får jag samma känsla som alldeles innan jag ska hoppa från en brygga. Jag vet att jag kommer att skratta, det kommer att kittla i kroppen och medvetandet, det kommer att kännas som om livet börjar om en smula, samtidigt som situationen är trygg och fullständigt igenkännlig. Samma reaktion har jag alltid mött hos mina barn, oavsett ålder: när jag läser Ulf Stark för dem är de aldrig föremål för en författares kreativa experiment, en pedagogisk idé eller ett litterärt modeuttryck. 

 

LÄS MER – Martina Montelius läser "Amy, Aron och anden", en efterlängtad bilderbok av Ulf Stark

 

Många av Ulf Starks barnböcker handlar om en liten pojke som heter Ulf. När jag nås av beskedet att författaren är död har jag bara några dagar tidigare tänkt på sago-Ulfs mamma, den yviga och vackra, som kan vara pinsam, men också låta sig befrias av sitt barns fantasi, som i “När mamma var indian” från 2010. 

 

Illustratören Linda Bondestam

En mamma som är lätt att känna igen från den oförblommerat självbiografiska “Mitt liv som Ulf”, 2001, där författaren tecknar ett oändligt vackert porträtt av sin oroliga, barnsliga, jobbiga och djupt älskande mamma. Ur stekosets dubbeltydiga dimmor lösgör hon sig, går in i Ulfs indianberättelse och ut i världen som han skapar åt dem. Det var så han ofta gjorde, lät små förskjutningar bli avgörande, närmast magiska faktorer i böckerna. Oavsett om det handlar om döden, som i den banbrytande “Kan du vissla Johanna” (som också blev film), om sanning och identitet i olika lager, som i hans kanske mest berömda “Dårfinkar och dönickar”, eller om något så vackert och enkelt som varelserna i “Djur som ingen sett utom vi”, ett av Starks lyckade samarbeten med illustratören Linda Bondestam

 

LÄS MER – Dan Hallemar: Stark berättelse i förtrollat ljus 

 

I sina läroböcker suddade Stark ut gränsen mellan inlärning och läslycka – helt på tvärs med skolmästaraktiga förnumstigheter, drill och disciplin. Att kunna uttrycka sig i skrift är att bemästra livet, rentav ha makt att delvis omforma det och ge det nya handlingslinjer. Den kunskapen kommer han att fortsätta förmedla genom de vildsint begåvade böckerna om livet i bokstavslandet. 

Jag tänkte skriva: “Ulf Stark började som poet”, för det gjorde han ju, med diktsamlingen “Ett hål till livet “, när han bara var 19 år. 

Men jag vill hellre skriva: Ulf Stark fortsatte som poet. Han flyttade bara poesin från ordkostymen in i skeendena. Överallt i Starks texter finns magiska element, gåtfulla små hål i verkligheten, ibland skrämmande, men ofta hoppfullt och humoristiskt. 

 

Sagan om ett människoliv

Hans många berättelser är en provkarta över den långa serie futtigheter, roligheter, plötsligheter och sorger som bildar sagan om ett människoliv. Tillvaron har en tubsocka av vardag och besvikelser över sig, men sockan är full av maskor genom vilka en skrattlysten solkatt sticker in sin vibrerande nos på jakt efter nya idéer. Det gäller bara att urskilja den även om förståsigpåare och prussiluskor envetet kämpar för att sy igen hålen med sina nariga små fingrar av uppfostran och folkvett. Om man lyckas med det kan orden besvärja tristessen, rädslan, osäkerheten och skammen. 

Ja, till och med döden. 

 

Martina Montelius är författare och medarbetare på Expressens kultursida.

Relaterade ämnen
Martina Montelius
Martina Montelius
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag