Susanne Dodillet / Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet

Publicerad
Uppdaterad
Nina Lekander: Susanne Dodillet dunkar radikalfeministerna i huvudet med den queerfeminism som hon menar präglat tysk politik.
Prostitutionsfrågan är asjobbig. Det är inte bara jag som har bytt tro flera gånger om nyttan med ett sexköpsförbud och efterlyst en grundlig utredning av lagens effekter.
Samtidigt är jag glad över att min son växer upp i ett samhälle där det inte anses naturligt att sexdebutera på bordell, och tycker att prostitution ska bekämpas så länge jämlikhet och jämställdhet inte råder. Även om jag vet att det faktiskt finns ”lyckliga horor” och håller med Petra Östergren – och idéhistorikern Susanne Dodillet – om att svenska lagstiftare och opinionsbildare sällan har brytt sig om att prata med ”sexarbetarna” själva. Samt om att debatten har grumlats av moraliserande, paternaliserande och essentialistiska drag (som idéer om en varm, jämlik, heterosexuell och ”sann” sexualitet).

Hur man än ställer sig, och även om man är lika arg som Kajsa Ekis Ekman i DN (20/2), bör vi läsa Dodillets avhandling Är sex arbete?. Den är en välskriven studie av svensk och tysk prostitutionspolitik, spännande bara som historielektion om de svenska och tyska samhällenas rötter, debattklimat och självbild genom nästan fyra decennier.
Men dessutom, och det är det riktigt roliga, lämnar Dodillet, särskilt i varje kapitels avslutande ”Diskussion”, den förment objektiva forskarrollen och polemiserar på ett i svensk akademi sällsynt temperamentsfullt sätt. Inte minst dunkar hon radikalfeministerna i huvudet med den queerfeminism som hon menar ha präglat tysk politik (redan innan queerordet uppfanns, gubevars). Avslutningsvis förordar hon en avkriminalisering av prostitution i Sverige.
Oavsett vad man tycker om det, eller om man går med på att det ”inte är samma sak som att välkomna verksamheten”, är detta mig veterligen första gången som en svensk feminist har satt sig ordentligt in i tysk sexualpolitik.
Dodillet ringar in tre områden som delförklarar skillnaderna mellan Sverige och Tyskland: förutom radikalfeminismen det religiösa inflytandet och synen på staten, (där bland annat den tyska krigserfarenheten har betydelse). Det är oavbrutet spännande.


FOTNOT. Susanne Dodillet medverkar i Kvällsöppet på TV4 i kväll.
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag