Sara Paborn / Släktfeber

Publicerad
Uppdaterad
Nils Schwartz har läst Sara Paborns debutroman Släktfeber och tycker att romanen växer allteftersom hjärta efter hjärta transplanteras i de stereotypa karikatyrerna.
Att Sara Paborn skickade sitt förstlingsverk till Brombergs var knappast en tillfällighet. Det är ju Arto Paasilinnas svenska förlag, och det är i Paasilinnas anda Paborns debutroman Släktfeber är skriven. Låt oss kalla genren ”humoresk med karikatyrer”.
Och Paborns försök är alls inte oävet. Romanen växer allteftersom hjärta efter hjärta transplanteras i de inledningsvis alltför stereotypa karikatyrerna och karaktärerna.
Romanens första mening lyder: ”Mamma föddes samma dag som Amerika förklarade krig mot Polen.” Det ska signalera att berättelsen inte är byggd på en sann historia. En klokare förlagsredaktör borde ha strukit den meningen och i övrigt korrigerat en del oegentligheter, som till exempel förväxlingen av gravsättning med begravning.
Urnan som gravsätts innehåller askan av berättarjagets 107-åriga gammelfaster. Hennes död föranleder släktsamling och arvstvister vilka mot den gängse regeln övergår i ett försoningsliknande tillstånd.
Det hela utspelas vid den skånska sydkusten, på betryggande avstånd från den karlakaxiga populärmusiken i Vittula, som ju annars är rikslikaren för 2000-talets svenska romanhumor.
Sara Paborn har någonting annat på gång.
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag