När jag intervjuade en republikansk PR-strateg nyligen förklarade han att det bara finns två händelser som kan få John McCain att vinna presidentvalet mot Barack Obama.
Det ena är att situationen i Irak förbättras så snabbt att McCain kan måla upp kriget som framgångsrikt, och därmed framställa Obama som pessimist.
Det andra – och här blev han mer entusiastisk – är att det dyker upp ett videoklipp där Obamas före detta pastor Jeremiah Wright förbannar USA, samtidigt som man ser Obama applådera i bakgrunden.
Men det finns ett mer sannolikt skäl till att John McCain kan vinna: det amerikanska folket är fortfarande väldigt konservativt.
Det är åtminstone den slutsats som görs av Ross Douthat och Reihan Salam i deras nya bok
Grand new party – How republicans can win the working class and save the American dream.
New York Times-kolumnisten David Brooks har kallat Douthat och Salam två av USA:s mest lovande konservativa tänkare – båda är under 30, sitter i redaktionen för
The Atlantic Monthly och har varsin läsvärd blogg.
Precis som med moderaterna inför det senaste valet i Sverige föreslår Douthat och Salam att partiet måste omprofilera sig som arbetarvänligt, och gärna byta namn till de ”nya” republikanerna.
Man kan se Grand new party som den amerikanska högerns svar på Thomas Franks
What’s the matter with Kansas?, en bok som länge verkade ha ensamrätt som förklaring till hur Bush kunde bli omvald 2004.
Frank ifrågasatte varför landsbygdens låginkomsttagare röstade emot sina egna ekonomiska intressen och hävdade att det delvis berodde på att republikanerna manipulerade dem till att överskatta livsstilsfrågor och terrorhot.
Douthat och Salam hävdar däremot att låginkomsttagare röstar republikanskt just därför att kulturell tillhörighet och livstilsfrågor är det som avgör deras ekonomiska liv.
Kyrkan, familjen, grannarna och den sociala tryggheten i hemkvarteren är allra viktigast bland dem som har det sämst ställt på landsbygden, där religiösa organisationer länge fungerat som ett slags alternativ till välfärdsstaten.
Det är ingen slump att den vita arbetarklassen började rösta republikanskt just på 1960-talet, när kärnfamiljen föll samman och fabriksjobben försvann.
I samma veva flydde landsbygdens välbärgade och välutbildade till storstäderna, och de intellektuella övergav kyrkorna, vilket banade väg för den kristna fundamentalismens framsteg.
I dag är den stora politiska klyftan i USA inte mellan södern och kusterna, utan mellan städerna och landsbygden – John Kerry fick fler röster än George W Bush i så gott som alla amerikanska storstäder 2004, till och med i Kansas.
Demokraternas seger i kongressvalet 2006 brukar ses som ett tecken på att USA är på väg att slå tillbaka till vänster, men Douthat och Salam poängterar att de flesta demokrater som vann nya kongressäten befinner sig stadigt i den socialkonservativa mitten (”pro-guns, pro-life”) och de är övertygade om att det är precis där framtida val kommer att vinnas.
De vill att republikanerna ska stanna till höger när det gäller livsstilsfrågor, men i stället röra sig mot mitten i ekonomiska och utrikespolitiska frågor – de föreslår exempelvis ett slut på den ”skattesänkningsfundamentalism” som länge präglat partiet.
Douthat och Salam ser republikanernas framtid som ett slags ”kristen mitten” som ”inte nödvändigtvis” representeras av John McCain. De säger att det rentav kan vara bra för republikanerna att åka på stryk i både presidentvalet och kongressvalet i år – det kan vara precis den väckarklocka som behövs för att partiet ska förändras, så att de ”nya” republikanerna kan bli något mer än en gimmick.
Martin Gelin
kulturen@expressen.se
