Rolandssången: Hjältesaga

Publicerad
Uppdaterad
Den franska Rolandssången finns nu i två svenska översättningar.
Malte Persson fångas av en medeltida actionrulle med splattereffekter.
År 778 var Karl den store på väg hem från ett mindre lyckat fälttåg i det då muslimska Spanien. I ett bergspass
i Pyrenéerna attackerades hans eftertrupp, och bland många andra dödades markgreven Roland av Bretagne. Av detta bakslag skapade kommande sekel paradoxalt den hjältemyt som berättas i Rolandssången, nedtecknad på 1100-talet.
I myten har nederlaget kompletterats med en rejäl hämnd, och de lättbeväpnade kristna basker som anföll har förvandlats till en väldig muslimsk här. Karls politiska expansionism har samtidigt blivit en symbolisk kamp för kristenheten och de medeltida ridderliga idealen.
(Not till känsliga moderna läsare: Rolandssången är naturligtvis djupt präglad av rasism, islamofobi och kristen fanatism. Att vänta sig något annat vore naivt. Icke desto mindre är det viktig litteratur.)
Fransmän betraktar gärna Rolandssången som den franska litteraturens lovande debutverk.
Men snarare bör den nog ses som en central länk i en gemensam
europeisk episk tradition, från antiken fram till idag. Rolandssången ekar i såväl den italienska renässansepiken som i nordiska sagor och medeltidsballader. Bland senare
tiders författare som lånat ur den märks särskilt Tolkien.
Tidigare har bara delar av verket funnits på svenska. Nu finns plötsligt hela två kompletta svenska Rolandssånger – en alldeles nyutkommen av Leif Duprez och Gunnar Carl-stedt och en från i höstas av Jens Nordenhök. Och det måste sägas att det ger en betydligt större upplevelse att läsa hela verket än att bara läsa några antologiserade utdrag.

Men vilken översättning ska man välja?
Duprez och Carlstedt bjuder på mer akademisk expertis, och utvecklar sin kunskap om ringbrynjedetaljer och episka konventioner i utförliga noter. Kanske onödigt utförliga: texten är fullt läsbar utan många förklaringar, och mest njutbar om den läses utan avbrott.
För snarare än ett subtilt drama är Rolandssången en välgjord actionrulle. Den vidarebefordrar de antika eposens splattereffekter, men inte deras konstfulla bildspråk. Här klyver nästan osårbara hjältar utan omsvep huvuden till höger och vänster så att blod och hjärnsubstans sprutar.

Båda översättningarna tar sig vissa friheter i förhållande till originalet. Det halvt hemgjorda versmåttet hos Duprez och Carlstedt flyter på mycket bra, men Nordenhök förmedlar bättre kärvheten i originalets uppstaplade meningsbyggnad. Han försöker till skillnad från konkurrenterna ofta också antyda originalets assonerande halvrim. Ändå kallar de i sitt förord i förbigående njuggt hans fria vers för ”rytmisk prosa”.
Läser jag de två översättningarna parallellt ser jag brister i båda; läser jag en i taget är jag fullt nöjd med vilkendera. Vilken som sammantaget är bäst är svårt att svara på. Helt säker är jag dock på att två översättningar är oändligt mycket bättre än ingen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida