Foto: Holzer / Svd / Scanpix Jurek
 Foto: Holzer / Svd / Scanpix Jurek

Mikael Witkowski / Lubiewo

Publicerad
Uppdaterad
Michal Witkowskis succéroman på svenska är efterlängtad. Redan i april var den polske författaren på Sverigebesök och pratade om sin bok Lubiewo, och om det häpnadsväckande faktum att en berättelse om en skara nostalgiska fjollor sålt i 150 000 ex i det explicit homofoba Polen. Höga förväntningar. ”Bögarnas Decamerone” står det på den gula fliken som löper tvärs över omslagets pissoarbild. Jag öppnar boken. Andra meningen: ”Jag vet att jag har kommit rätt, kliver in i det smutsiga trapphuset."
Sedan är jag fast där, fullständigt fjättrad av dessa fjollor ända till deras sista hesa och slutgiltiga skratt ett par hundra sidor senare.  Det skrattet rymmer allt, vet allt.
För detta är Decamerone, berättarkonst i dess yttersta förfining, skriven med skvallrets sylvassa tunga. Det är historier vid existensens utkant, förtäljda med en munterhet som bara kan leva i skuggan av världens undergång. Det är helt hysteriskt faktiskt.

Upplägget är så här. Michal Witkowski, som inte alls är någon nybörjarfjolla, men inte heller tillhör de veteraner som nått kultstatus i Stora uppslagsboken över Polens fjollor (förlåt Michal), bestämmer sig för att locka berättelserna ur de gamla ”tanterna” och skriva en bok om dem.
Han sitter i deras skabbiga och krukväxtfyllda hem och dricker uselt te medan de, ibland i mun på varandra, frammanar sin flydda värld. Allt var bättre under kommunismen, hävdar tanterna. Då var kasernerna fulla av ”råskinn”, äkta machoheteron som gärna förnedrade en fjolla. Som tidsfördriv om inte annat. Nätterna var fantastiska och bokstavligen livsfarliga äventyr som kunde sluta lyckligt med en skitig erövring och en minst lika snuskig historia att berätta för väninnorna sedan.
Med ett begär så outtröttligt och tålmodigt att det fyller sida upp och sida ner, driver fjollorna sin saga framåt. Tekniken har de snott från gamla tiders kvinnor. De som teg och tog emot, de som inte hade hört talas om jämställdhet och sex på lika villkor. Den gamla kvinnligheten är fjollornas livsluft.
Nu kippar de efter andan, för den gamla tiden finns inte mer. Också i Polen är homosexuella gay, de går på bögdiscon och vill adoptera barn till sina ömsesidiga relationer. Det finns inga soldater kvar, och finns de så är de inte längre sexuellt uthungrade. Allt är desinficerat, kapitaliserat och koncentrerat till ren yta. Menar fjollorna. Som vill ha Äkta Vara. Som vill ha sin fantasivärld tillbaka.
Jag vågar inte tänka på vilket parti de skulle rösta på. Patricia, Lucretia och de andra ger inget tillfredsställande svar på frågan Hur mycket annorlunda tål du?
Ändå står de för den mest intressanta kritik mot nyliberalismen som jag läst på länge. Men framför allt levererar Witkowski, i Stefan Ingvarssons stiliga översättning, magnifik litteratur.

Elisabeth Hjorth
kulturen@expressen.se
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag