David Lagercrantz. Foto: CATO LEIN
David Lagercrantz. Foto: CATO LEIN

Mer plikt än lust i nya Millenniumboken

Publicerad

"Mannen som sökte sin skugga" är full av trendiga teman.

Ulrika Knutson tycker att David Lagercrantz blir bra först på sidan 210.

David Lagercrantz har blivit en sorts Kulturens perpetuum mobile – evighetsmaskin – vars kugghjul göder sig själva. I Sverige är hans person förstasidesstoff. Rubrikerna om honom själv och hans fantomatiska inkomster stjäl redan intresset från hans litterära adoptivbarn, Lisbeth Salander.

Men skam den som tänker illa därom, vi lever ju i ett land, och en tid, där verkligheten sedan länge överträffar dikten.

Lisbeth Salander bland psykopater 

När vi nu återser Lisbeth Salander sitter hon på kvinnofängelset Flodberga. Det är ett otäckt ställe, mer Alcatraz än Hinseberg, med rasslande nyckelknippor, insmugglade stiletter och förbipasserande godståg, i vars dån ingen kan höra dig skrika. Psykopater härjar fritt bland övriga interner med slöa vakters och inkompetenta chefers goda minne. Beatrice "Benito" Andersson vill man inte möta en mörk natt. Hon kan bli en filmskurk som får Robert de Niros Max Cady i "Cape fear" att blekna. I ondsinthet överträffas hon bara av den kultiverade psykiatrikern Rakel Greitz. 

Över huvud taget är det ofta representanter för den offentliga sektorn som är de riktiga skurkarna i den här romanen, från statliga utredare till ointresserad ambulanspersonal. 

Lagercrantz trendiga teman

I "Mannen som sökte sin skugga" stuvar Lagercrantz ner nästan alla trendiga teman på en gång. Hedersvåldsproblematik är en viktig tårtbit, där Lisbeth Salander förstås är en trovärdig ambassadör. Den politiskt korrekte läsaren noterar med gillande att alla imamer inte behöver vara djävulens hantlangare. Det kan finnas andens män i skägg som inte vill se kvinnor snöpta och förtryckta, utan med kraft fördömer hedersvåld. 

Det andra stora våldstemat är nog så nationellt, och handlar om pappa Statens förhållande till kelgrisar och styvbarn, övergrepp på barn och minoriteter, inte minst romer och resande. Ett tredje tema handlar om särbegåvade barn, bekräftelsebehov och och föräldrars orimliga förväntningar. 

Mer plikt än lust

Även om David Lagercrantz har snabbat upp tempot sedan sist, så kännetecknas första halvan av romanen mer av plikt än av lust. Det är inte tråkigt, men lite mekaniskt. Författaren plockar bland dockorna i leksakslådan, flyttar runt dem mellan stajlade lägenheter i Stockholms innerstad några heta högsommardagar. Stänker ketchup på dem. Då och då saknar jag en social miljö, ett vardagligt sänke för dockorna – kanske saknar jag helt enkelt ett vuxet tilltal? Vad är det för fel på Dennis Lehane

Jazzgitarristen Django Reinhardt

Men på sidan 210 händer någonting. Då kvicknar författaren till. Ur lådan plockar han upp Dan Brody, som i unga dar blev frälst av en av efterkrigstidens stora musikanter, jazzgitarristen Django Reinhardt. Han var rom, född i Belgien, och spelade som en gud, trots att han förlorat två fingrar på vänsterhanden. Reinhardt startade Franska Hotkvintetten, och blev världsberömd sedan han lirat med Duke Ellington. Han dog 1953.

Reinhardts energi smittar David Lagercrantz, som nu börjar berätta något han verkligen tror på, och då kvicknar läsaren också till. Och Lisbeth Salander klarar sig alltid.  

 

Roman

David Lagercrantz

Mannen som sökte sin skugga

Norstedts förlag, 403 s.

 

LÄS MER – Jens Liljestrand: Nya Millennium en hopplöst blek kopia 

 

Ulrika Knutson är kritiker på Expressens kultursida.

Relaterade ämnen
Ulrika Knutson
Ulrika Knutson
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag