ÖVERSKATTAD. Dags att vädra ut pipröken ur garderoben med de 29 tweedkostymerna. Foto: JACOB FORSELL
ÖVERSKATTAD. Dags att vädra ut pipröken ur garderoben med de 29 tweedkostymerna.  Foto: JACOB FORSELL

Jolo - Allsvensk idyll

Publicerad
Uppdaterad
Den journalistiska förebilden Jolo har åldrats bäst i teorin.
Torbjörn Nilsson läser en antologi skymmande artiklar om sport.
Jan Olof Olsson, Jolo kallad, är vårt lands mest överskattade journalist.
När svenska publicister ska tala om det goda reportaget springer de i flock till garderoben, dammar av den bortgångne DN-skribentens 29 tweedkostymer, placerar dessa på ett altare, knäböjer och talar i tungor.
Det låter som när konservativa socialdemokrater pratar Palme: Allt var bättre förr. En man frälste oss.
Dansen kring guldkalven virvlar på så, men aldrig i takt med tiden. Vilket är det egendomliga.
De 74 sportartiklar som nu blivit boken Allsvensk idyll visar nämligen att Jolo har något att säga om journalistisk form i dag. Man måste bara betrakta det som en teoretisk metod.
Det första han lär oss är kraften i att referera. Det är en i dag nästan utdöd konstart.

Det finns så
många medier, lyder den rådande tanken, att
ingen behöver ägna sig åt det grundläggande, nämligen att beskriva en händelse. I stället kommenterar journalister en händelse, vilken läsarna förutsätts vara insatta i, men inte kan vara, eftersom ingen rapporterat den.
Logiken i denna strategi är oklar. Men alla följer den.
Jolo skapar sin berättelse i referatet. Han berättar vad som hänt, hur folk ser ut, hur de rör sig, konsekvenserna av olika skeenden. Han sitter tillbakalutad i en skinnfåtölj på ett stadshotell och förtäljer hur cyklisterna i 6-dagars kraschat en efter en under etappen över småländska höglandet. Beskrivningen blir också kommentaren, och den blir då mycket stark.
Det andra Jolo lär oss är kraften i konkretionen. Den är utrotningshotad i dag.
Det finns, lyder tanken, inte plats att ägna sig åt detaljer, man ska hålla sig till fakta i målet, annat orkar inte läsarna med. Kvar efter rensning ligger torr faktaprosa uppblandad med obegripliggörande byråkrat-svenska. Som man tänker locka läsarna med.
Logiken i denna strategi är oklar. Men alla följer den.
Jolo söker endast detaljen. Han är B-filmsfantast och sitter därför på sektion G och sveper med en imaginär skakig handkamera över fotbollsstadion till dess han finner rätt partikel. Då zoomar han in. Bisak blir huvudsak, perspektiven blottas, närvaro etableras och texten blir mycket stark.
Om bland annat dessa två saker skulle svensk journalistik kunna lära mycket av Jolo. Men vi har gudförklarat läraren.

Tidningen Journalisten nyligen var typisk. De skrev om det goda reportaget. Tre personer nämnde de vid namn: Jolo, DN-kollegan Bang och Stig Dagerman. Alla var stora på 30-, 40- och 50-talen.
Tänk om telekombranschen skulle göra likadant. Prata mycket om LM Ericsson men lite om Niklas Zennström. Det finns ingen logik alls i det.  
Därmed missar vi allt som hände på 60-talet, då det verkligen rörde på sig. Vi glömmer Dieter Strands Jimmy Breslin-stölder.
Vi glömmer andra äldre – hur Thorsten Jonsson hämtade hem Faulkner från New York på 40-talet – och alla senare: Jan Guillou i raggarbråk. Peter Kadhammar på Balkan. Ingrid Carlberg hos lobbyisterna. Fredrik Strage bland hiphoparna. Till exempel.
Vi glömmer också att Jolo skrev en massa skit. Att Jolo är en sak i teorin och en annan i praktiken.
Därför är det så befriande när redaktören Johan Erséus, journalisten Jesper Högström och författaren Vibeke Olsson i var sin text i Allsvensk idyll framför invändningar mot gudsbilden.
Att de slår fast att Jolo är daterad. Att han var rasistisk, gubbig, löskokt och omständlig i sina klyschiga bilder av brassar som glada valpar och ryssar som oformliga vintervantar. Att doften av tweed också är doften av något som ska få hänga kvar inne i garderoben.
När vi har klargjort vad vi inte ska lära oss av mannen med de 29 kostymerna har vi nått någonstans.
Dansen kring guldkalven är ingen betjänt av.

Av: Torbjörn Nilsson
kultur@expressen.se

FOTNOT: Torbjörn Nilsson är politisk reporter på Fokus. Han utsågs i fjol till Årets journalist av Sveriges Tidskrifter.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag