Gungor och karuseller

Publicerad
Uppdaterad

Med sin fjärde roman

har Lotta Lundberg huggit sig ner i rena litterära guldgruvan, helt i vår historiska närhet och åtminstone för mig både okänd och läskig: Att Gröna Lund 1935 hyrde in en trupp utländska dvärgar som bebodde en liliput-stad inne på nöjesfältet, och att man ett par år innan dess lejt en grupp "läppnegrer" från Sara-Kaba-stammen. Så kallad "kittlande folkbildning". Särskilt förstås kittlande, samt får man förmoda lönsamt. Kring dessa historiska fakta har Lundberg spunnit en omfattande och enormt ambitiös berättelse med begynnelse på ett nöjesfält på Coney Island 1932, vilket de bägge kortväxta artisterna Glauer och Ka bestämmer sig för att lämna och i stället söka lyckan i ett Europa som redan börjat rusta för "ordnung" och utrensningar. I Berlin träffar de den likaledes korta och dessutom puckelryggiga och mörkhyade Nelly, samt världens minsta man Verner som sjunger och trånar med ömtålig själ och orolig kättja. Lotta Lundberg

Här är inte plats

att referera denna 400-sidiga politiska äventyrs- eller till och med kollektivromans alla spännande och sorgliga turer som småningom avslutas i Stockholm, jag får nöja mig med att applådera genomförandet av den. Ur de små, hunsade, udda och djupt personliga människornas perspektiv i en tid som eftersträvade perfektion och renhet - inte bara i Tyskland - smygfilosoferar och civilisationskritiserar Lotta Lundberg ledigt, ja behagligt och ibland humoristiskt. Det glasklara grundackordet är allas vår dröm om och längtan efter identitet, gemenskap, kärlek, skapande och livsmening. Respekt! Eller som Lundberg formulerar det: "Modet att ta sin tanke ut på konsekvensens trappa."
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag