Essä: Herta utan smärta

Publicerad
Uppdaterad
Herta Müller skriver snyggt, smart och aldrig tråkigt, tycker Nina Lekander
Lite som en bistrare och mer analytisk sorts Kristina Lugn, alltså snyggt och smart och aldrig tråkigt, skriver Herta Müller. Även om hennes vittnesbörd om livet som dissident i Ceausescus Rumänien nästan är obehagligare än vad många vill veta. Så har kritikerna i Tyskland där hon bor sedan 1987 uppmanat henne att lämna förflutenhetens landskap för att skriva om nuet i Tyskland. Och det gör hon. Också, fast oftast inte. Müller tycks ha varit dissident redan som barn i den lilla schwabiska, tyskspråkiga byn utanför Timisoara i Rumänien. Det var nog bara i allra första början, liksom i bokens första meningar, som språkets ord låg "bland alla människor omkring mig direkt på de saker de beskrev. Sakerna hette precis så som de var och de var precis så som de hette". Men snart, mitt i det tigande, hårt arbetande kollektivet på de motsträviga fälten, smyger sig kaoskänslorna och rädslan på: en i huvudet skapad rädsla och just därför "en huvudlös rädsla" utan täckande ord. Yttre orsaker är i förstone inte de regimens lakejer som utsänder rädsla utan de skador som alla i Hertas familj är tillfogade: Morfar vars egendomar konfiskerats och som blivit utfattig, mormor sörjande sonen stupad i kriget, den supande fadern som bedövar sin bakgrund som SS-soldat och modern som svultit på tvångsarbete i Ukraina. Alla tiger – "ett stabilt och i sig slutet tillstånd". Herta tänker. Småningom flyttar hon till staden och studierna, lär sig rumänska och får ännu fler skäl att begrunda språkanvändning och verklighetsbeskrivning, retorik och förtryck, makt och rädsla. Herta talar. Talandet "är en tråd som biter av sig själv och som alltid måste knytas ihop på nytt." Herta blir avskedad, censurerad och hotad till livet. Biter av och knyter ihop är vad författaren gör i dessa eleganta essäer och kusliga föredrag, vänder på språket som å ena sidan fara och å den andra frigörelse. Bara skildringen av en kort tid som dagisfröken i Rumänien är en poetisk-politisk rysare. Inte konstigt att Müller fick Franz Kafka-priset 1999. Inte konstigare än att hon allt oftare nämns i Nobelprissammanhang. Fotnot: I kväll klockan 19 besöker Herta Müller Internationell författarscen på Kulturhuset i Stockholm
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag