KONKURRENSFÖRDEL. Smarta telefoner och läsplattor tar fokus från boken. Foto: Amazon.com
KONKURRENSFÖRDEL. Smarta telefoner och läsplattor tar fokus från boken.  Foto: Amazon.com

Bokföringsfel

Publicerad

E-boken är alls inte förutbestämd att dominera framtidens bokmarknad.

Rasmus Fleischer menar att det är nätutvecklingen i sin helhet som är pappersbokens värsta konkurrent.

Trosbekännelsen till e-boken hör numera till de årligt återkommande ritualerna på bokmässan i Göteborg. Varje år arrangeras branschseminarier med samma budskap: det digitala genombrottet har visserligen dröjt, men nu är det bara är en tidsfråga - den nya bokmarknaden hägrar runt knuten. Ängsliga blickar kastas mot USA, där e-böckerna står för en ansenlig del av bokförlagens intäkter. Ännu så länge tycks alla utgå från att samma utveckling är förutbestämd att upprepas även i Sverige.

Så varför har inte svenskarna börjat köpa e-böcker? Förläggareföreningen ställde nyligen frågan i en rapport, där svaret blev att det är piratkopieringens fel. Om bara lagstiftningen ändras för att möjliggöra en hårdare jakt på fildelare, så kommer e-boken att få sitt kommersiella genombrott även här. Som om den svenska allmänheten redan läste e-böcker, men måste tuktas till en bättre betalningsmoral. Längre från sanningen är svårt att komma.

Sanningen är att det genombrott för e-boken som skedde i USA aldrig kommer att upprepas i Sverige. Där bars e-boken fram av läsplattan Kindle, som subventionerades av Amazon och därför fick en stor spridning. Men sedan kom surfplattan och trängde undan läsplattan till massmarknadens marginaler.

 

Läsplattan är särskilt ägnad för koncentrerad och linjär läsning av längre texter. Perfekt för romaner, om än inte alltid för facklitteratur eller serier. Surfplattan är däremot optimerad för multimedia, interaktion och ständig uppkoppling. Visst går det att läsa böcker på den, men läsningen är bara en app i mängden och där finns alltid annat som blippar efter uppmärksamhet.

Nu rapporteras från USA att marknaden för e-böcker har slutat växa. Mönstret i de anglosaxiska länderna tycks vara att e-böckernas andel av bokmarknaden stabiliserar sig kring 15-25 procent. Det är en allvarlig knäck för den teknikdeterministiska idén om att e-boken skulle vara förutbestämd att dominera framtidens bokmarknad. Men det betyder inte att pappersboken triumferar. Snarare är det bokläsning i allmänhet som trängs åt sidan när varje bok befinner sig i ständig konkurrens med hela nätet. Om detta är ett problem, hur ska det då hanteras? Tja, det duger åtminstone inte att skylla på momsregler eller piratverksamhet.

Musik är inte ett offer för konkurrens om uppmärksamheten på samma sätt som litteraturen är det. Men sådana skillnader har ofta ignorerats i de senaste årens branschdebatter om digitalisering. Utgångspunkten har varit att böckerna kommer att vandra samma väg som musiken redan har vandrat, med några års fördröjning. Pappersbokens framtida roll kommer att bli ungefär lika marginell som vinylskivans roll i samtiden. Om inte bokförlagen helhjärtat omfamnar e-boken, kommer de att upprepa skivbolagens tidigare misstag - så lyder sensmoralen.

 

När nu e-bokens tilltänkta genombrott verkar ha kört fast, blir det än mer frestande att blicka mot musikmarknaden i hopp om att hitta en riktning framåt. Under sensommaren 2013 märktes, i bokbranschens internationella debattforum, kraftigt upptrissade förväntningar som knöts till tanken på ett "Spotify för e-böcker".

Tanken är alltså att litteratur ska säljas som abonnemang och konsumeras som en buffé - läs allt du vill läsa till ett fast månadspris på under hundralappen! Men chansen att detta kommer att förverkligas är minimal. Kalkylen går inte ihop. Inte om buffén ska innehålla hela bokmarknadens mittfåra.

På denna punkt ligger Sverige två år före. Här var det kring 2011 års bokmässa som ett nystartat företag utlovade just detta - "ett Spotify för e-böcker" - vilket gavs frikostig uppmärksamhet i pressen. Av allt att döma slutade försöket i fiasko, som så ofta när entreprenörer ska starta "det nya Spotify". Däremot har Netflix haft stor framgång i att göra rörlig bild till en abonnemangsprodukt. Men medan Spotify vill ge intryck av att erbjuda "all musik", satsar inte Netflix på "all film" utan satsar på utvalda produktioner som passar särskilt väl för datortittande. Kanske kan detta ge en tankeställare i e-boksfrågan.

 

Förlagsbranschen har bundit sig vid en endimensionell idé om digitalisering: att bokmarknaden i sin helhet skiftar format från pappersbok till e-bok, utan att det litterära innehållet påverkas. Nu blir det nödvändigt att tänka större. Surfplattornas och telefonernas ständiga uppkoppling låter läsandet övervakas i detalj, både för att rikta reklam och för att ge återkoppling till förlag och författare. Det finns oanade möjligheter att skräddarsy den litterära produkten för varje enskild läsare. Frågan är bara om en sådan produkt alls kan kallas för bok.

Lyra Ekström Lindbäck tog upp dessa frågor till debatt i början av året (DN 23/3). Hon uttryckte sig vagt, vilket hade goda skäl. Men hon var tydlig med att litteraturens digitalisering har förmåga att spränga bokmediets ramar. Genast skyndade ängsliga kulturjournalister att hålla med henne: vi tror också att e-boken är framtiden! Fast detta var inte vad hon skrivit. E-boken är ju också en bok. Om litteraturen och litteraturkritiken på allvar ska söka sig bortom det linjära bokformatet, vilket Lyra Ekström Lindbäck pläderade för, då skulle e-boken förvandlas till en anakronism.

Jämförelsen med "virtuell verklighet" ligger nära till hands. På 1990-talet var det visionärt att tänka sig framtidens internet som en tredimensionell simulation av en den vanliga verkligheten - antingen på en skärm som i spelvärlden Second Life, eller rakt in i hjärnbarken som i Matrix-filmerna. Men kring 00-talets mitt vände sig nätdrömmarna åt ett helt annat håll. Verkligheten blev inte simulerad, utan dokumenterad. Vardag rekonstruerades inte i skärmen, utan fylldes av små skärmar med rullande flöden. I stället för virtuell verklighet fick vi sociala medier.

Vi vet ännu inte vart litteraturens digitalisering kommer att leda på längre sikt. Kanske växer det fram nya former av litteratur, bortom bokmediet. Det kan bli bättre, det kan bli sämre. Men för att påverka framtiden, måste vi först bryta med tanken på att utvecklingen skulle vara förutbestämd.

Rasmus Fleischer
Rasmus Fleischer

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag