Hilma af Klint. Foto: / OKÄNDHilma af Klint. Foto: / OKÄND
Hilma af Klint. Foto: / OKÄND
Hilma af Klint. Foto: / OKÄNDHilma af Klint. Foto: / OKÄND
Hilma af Klint. Foto: / OKÄND
Therese Bohman Foto: THEO ELIAS LUNDGRENTherese Bohman Foto: THEO ELIAS LUNDGREN
Therese Bohman Foto: THEO ELIAS LUNDGREN
Anna Laestadius Larsson, författare till "Hilma" Foto: ANNA-LENA AHLSTRÖMAnna Laestadius Larsson, författare till "Hilma" Foto: ANNA-LENA AHLSTRÖM
Anna Laestadius Larsson, författare till "Hilma" Foto: ANNA-LENA AHLSTRÖM

Bakvänt om historisk kvinnokamp

Publicerad

Anna Laestadius Larsson har skrivit en roman om Hilma af Klints liv.

Therese Bohman blir besviken på att researchen dikterar berättelsen.

En bra historisk roman måste få en att glömma att det är just en historisk roman man läser. Det gäller liksom för författaren att förhålla sig precis lagom nonchalant till all den research som ligger till grund för det hela, för om researchen får diktera berättelsen i allt för hög grad kommer berättelsen att bli ointressant.

Roman om Hilma af Klint

En roman om Hilma af Klint (1862-1944) har alla förutsättningar att bli intressant, för nog är det ett fascinerande livsöde: hon var konstnär i en tid när det fortfarande var ett kontroversiellt yrkesval för en kvinna, abstrakt målare innan termen ens var uppfunnen, och inte minst djupt troende på en andevärld som försåg henne med inspiration till måleriet. 

Själv menade hon att tiden inte skulle vara mogen för hennes visionära bilder på många år, och valde att inte visa dem för omvärlden. Först 2013 fick hon sitt postuma genombrott, med den stora utställning som då hölls på Moderna museet.

 

LÄS MER – Therese Bohman: Idealiseringen av tjejgänget är kvävande

Frustrerande att läsa Anna Laestadius Larsson

Tyvärr är det en frustrerande upplevelse att läsa Anna Laestadius Larssons ”Hilma”, som med avstamp i både konst, forskning och efterlämnade dokument vill skildra Hilma af Klints liv och person. Till stora delar är det en ganska pliktskyldig redogörelse av biografiska och historiska omständigheter på bekostnad av gestaltning, dessutom med förvirrande byten av perspektiv och framför allt med en avsaknad av både psykologi och närhet till huvudpersonen. ”Hur känns det??”, skriver jag frustrerat i marginalen på många ställen.

För det är givetvis inåt och inte utåt man borde gräva med en huvudperson som Hilma af Klint: hur tänkte hon själv om sitt liv och sina okonventionella val? Hur kände hon inför konsten och den föreställningsvärld som hon gick allt längre in i?

”Hilma” berättar mer om den historiska kvinnokampen än om de inre drivkrafterna hos en person som på sitt aviga sätt gick i bräschen för den – det känns lite bakvänt. 

 

 

ROMAN

ANNA LAESTADIUS LARSSON 

Hilma 

Piratförlaget, 323 s.

 

Therese Bohman är författare och medarbetare på Expressens kultursida.

Therese Bohman
Therese Bohman
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag