Maryse Condé är en av Kairibiens mest framstående författare. Foto: MERCURE DE FRANCE/LEOPARD FÖRLAGMaryse Condé är en av Kairibiens mest framstående författare. Foto: MERCURE DE FRANCE/LEOPARD FÖRLAG
Maryse Condé är en av Kairibiens mest framstående författare.  Foto: MERCURE DE FRANCE/LEOPARD FÖRLAG

Att stjäla tillbaka sitt arv

Publicerad

Maryse Condé belyser hur kolonialismen förändrat världen – och hur de som drabbats stjäl tillbaka sitt arv. Valerie Kyeyune Backström läser en gnistrande fabel där hämnden är ljuv

På 90-talet florerade en särskilt hårresande nyhet på Guadalupe. En bebis hade hittats på en sophög med halsen avskuren. Romanen "Célanire" är en slags fantasi utifrån detta, nästan en saga, som börjar 1901 på en båt ankommande Elfenbenskusten. Alla som träffar den unga Célanire hänförs, hon utövar stordåd och välgärningar, samtidigt som död och olycka tycks följa i hennes fotspår.

Maryse Condés saga om slavhandeln

Men egentligen börjar historien ännu tidigare, på Guadalupe, eller tidigare än så, när de första förslavade människorna i den transatlantiska slavhandeln forslades på europeiska skepp från Västafrika till Amerika.

LÄS MER – Valerie Kyeyune Backström: Varför är Sveriges kritikerkår så usel? 

Denna sobert skrivna berättelse innehåller lika delar spänning som magisk realism. Det är knappast Maryse Condés bästa: det finns något lite segt eller konstruerat, eller är det helt enkelt något, det där lilla extra je ne sais quoi som saknas? 

Språken blev kreol

Det är inget mästerverk, ändå är den alldeles, alldeles underbar. Tekniken! Alla de dussintals människor vi får följa i andraperson, de fyra olika kontinenterna som vävs samman över tid och rum, fram och tillbaka. Kanske är berättelsen bara en fond, bara en ursäkt för att genom en fabel berätta om kolonialismen, men ännu mer sy ihop hur den på alla sätt förändrade världen oåterkalleligt. En uppvisning i hur allt det som stals ändå på något sätt togs tillbaka, hur Vodun blev till vodou på öarna, hur språken blev till kreol, hur livet fortsatte och ändå inte, hur lidandet fortsatte (fortsätter!) trots slaveriets avskaffande. Om hur hämnden är ljuv.

LÄS MER: Svensketiopisk exilroman imponerar

Ändå försvinner mycket i översättningen. Svenska översättare har generellt ännu inget bra språk för att tala om ras, för att beskriva de finstämda maktskiftningarna, för att återge hur kolonialismen rangordnade och kategoriserade alla. Det gör många översatta verk något förvirrande, och gör språket onödigt okänsligt och grovhugget utan alla de nyanser originalet bjöd på. Men med det i bakhuvudet är det här ändå en juvel, gnistrande som något av de halssmycken Célanire ständigt bär för att dölja sin hemlighet.

ROMAN

MARYSE CONDÉ

Célanire

Översättning Kristina Eklund

Leopard förlag, 264 s.

Valerie Kyeyune Backström är kritiker på Expressens kultursida.

Relaterade ämnen
Valerie Kyeyune Backström
Valerie Kyeyune Backström
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag