Författaren Sture Dahlström visade andra världar. Foto: Olle Jansson
Författaren Sture Dahlström visade andra världar.  Foto: Olle Jansson
Björn Barr

Biblioteken måste försvaras till sista blodsdroppen

Publicerad

"Vi går inte på högskolan, vi har inte tillgång till någon högre utbildning. Vi blev ingenting i den här världen.[...] Däremot läser vi."

Det är bara tre meningar, men industriarbetaren Stefan Löfgrens ord i fackförbundstidningen Dagens Arbete ekar av folkrörelsernas bildningstörst. Drömmar som fortfarande har bäring, sitt hundraåriga arv till trots. Att arbetarklassen i hög utsträckning tenderar att fortsätta vara arbetarklass, är väl elementa vid det här laget. Kommer man från ett studieovant hem är sannolikheten större att man själv avstår från högre studier än om ens föräldrar är akademiker.

Men det går alltid att göra motstånd mot underordningen, mot bildningsluckorna. I Stefan Lövgren och kollegan Anders Olofssons fall, gör man som Rickard Sandler gjorde på Brunnsviks folkhögskola när han startade ABF 1912: Man lånar böcker, läser dem, och pratar med varandra om det man läser.

Sett ur det ljuset framstår den pågående debatten om bibliotekens roll som lite märklig. Vi är duktiga på att bråka om vilket sorts rum biblioteket ska vara, sämre på att försvara dess existens. I ett samhälle som effektivt monterat ner många av sina allmänningar står de offentligt finansierade biblioteken kvar som en sista bastion. Men sprickorna syns redan i murbruket.

Kungliga bibliotekets rapport "Bibliotek 2014" visar att 14 filialer försvann runtom i landet bara i fjol. På 20 år har antalet folkbibliotek minskat med en fjärdedel. Det är en djupt oroväckande utveckling.

Litteraturen gläntar på dörren till en myriad av möjliga och omöjliga världar, visar att det finns något annat där ute. Själv vet jag inte om jag hade stått ut under mina år på Volvo och Lear utan böcker. Det är väl den effekten fabriker har på människan; långsamt mals drömmarna ner till småsten. Till slut kan man montera sina sju motorbultar i sömnen.

Men Stig Dagerman visade ett Tyskland efter kriget parallellt med att jag sorterade bränslekablar. Sture Dahlström frustade i mitt öra om sex och absurditeter när jag stuvade in nackstödet på en bilstol. Rymderna bredde på nytt ut sig över industrihallarna i Torslanda. Luften blev lite lättare att andas.

För läsning handlar inte bara om att ha något att prata om, det är en källa till egenmakt. Genom språket får du möjlighet att formulera din livssituation - och berätta hur du skulle vilja ha det i stället. Det är därför man blir så upplyft av att läsa om Stefan Löfgren och Anders Olofssons bokträffar. Det är därför LO:s kampanj "Läs för mig, pappa" - som försöker få arbetarpappor att läsa mer för sina barn - är så viktig. Och det är därför de offentliga biblioteken måste försvaras till varje pris.

"Om inte vi arbetare läser mera så blir vi ännu mer körda än vad vi är i dag", säger Stefan Löfgren i Dagens Arbete.

Just så.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag