Björn af Kleen

Twitter – ett spekulativt kvitter

Publicerad
Uppdaterad
Twitter är det låga och skvallriga i ett garderat format, tycker Björn af Kleen.
En uppfriskande sak med bloggens genombrott i början av 2000-talet var att den satte stopp för 90-talets journalistiska självinkrökthet.
 Bloggens format – länkarna, det obegränsade utrymmet, kommentarfunktionen – tvingade bloggaren till samtal snarare än självförhöjelse.
Det gick inte längre att gömma sig bakom dunkla referenser, oförklarade sammanhang, häftiga överdrifter - den falska förtätning som skapade en sådan mystik kring vissa händelser och personligheter.
 Just därför måste man ställa sig skeptisk till Twitter – det mikrobloggformat som i veckan vunnit många nya anhängare bland svenska medieprofiler. Här kan auktoritära uvar återuppta det spekulativa berättarsätt som den vanliga bloggen en gång avlivade. Twitter krymper bloggflödet till snåla 140 tecken per inlägg.

Formatet liknar det på Facebook, där användarna meddelar omvärlden sina göromål via koncentrerade telegram, "statusuppdateringar".
 Ömsom road, ömsom provocerad har jag noterat hur många av mina vänner, som var för stolta för att hoppa på bloggtåget, börjat halvmesyrblogga på Facebook.
Dock stor skillnad på attityd. Om den traditionella bloggaren ska resa bort meddelar hon gärna omvärlden flygbiljettens pris, hotell, platsens smultronställen, restauranger att undvika.
Facebook-bloggaren skriver endast: ”packar badkläder”. Det är dubbelt så uppmärksamhetskrävande, men inte hälften så givande. Och man reducerar därmed sin roll från, ja, potentiell medborgarjournalist till irriterande posör.
Den Wikipedia-artade tanken med bloggen var att berättelsen skulle kunna vara låg och felaktig, men förutsättningen för det låga och felaktiga var full insyn och replikrätt. Nu ska det låga och skvallriga fortfarande ut, men i ett garderat format. Herrklubb brukar man kalla den gemenskapen.


Läs Expressen Kulturs twitter på http://twitter.com/ExpressenKultur

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag