I OPPOSITION. Ingrid Carlqvist har grundat den islamfientliga tidningen Dispatch International. . Foto: DANIEL NILSSON Foto: Daniel Nilsson
I OPPOSITION. Ingrid Carlqvist har grundat den islamfientliga tidningen Dispatch International. . Foto: DANIEL NILSSON Foto: Daniel Nilsson

Björn af Kleen besöker Ingrid Carlqvist

Publicerad

Två trappor upp på ett kontorshotell i centrala Malmö arbetar Ingrid Carlqvist, den skånska högerpopulismens nya affischnamn. Dörren saknar skylt, men hennes gälla västskånska tränger ut i korridoren.

- Det var då det brakade loss, säger hon och tänder en cigarett på kontorshotellets altan.

I början av 2012 hade Ingrid Carlqvist skrivit klart "Mina år med bin Ladens" - modellagenten Catrin Streetes berättelse inifrån den saudiska finansfamiljens lyxsviter. Carlqvist hade intervjuat Streete och gestaltat hennes äventyr i jagform. Både Saleh bin Ladins (som efternamnet skrivs på svenska) före detta älskarinna och förlaget Lind & Co var nöjda med resultatet.

- Men i samma veva som boken skulle komma ut startade jag Tryckfrihetssällskapet och då fick de för sig på Lind & Co att boken skulle mottas på fel sätt, eftersom jag då kommit ut som kritisk mot islam. De ville stryka mitt namn. Det blev ett jävla liv. Det var min copyright och jag kunde dra tillbaka hela manuset om jag ville. Då gjorde förlaget en fuling och drog ned mitt namn jättelitet på omslaget och tog bort det helt från ryggen.

 

Ingrid Carlqvists avfall från den etablerade journalistiken är väldokumenterat. 2009 avskedades hon från magasinet Villaliv efter att ha bloggat yvigt, bland annat om pappors rättssäkerhet i vårdnadstvister - ett journalistiskt hjärteämne som samma år resulterade i boken "Inte utan mina söner". 2011 avgick hon som Publicistklubbens vice ordförande i Malmö efter en konflikt om det lämpliga i att låta den danske författaren Mikael Jalving framträda. Samma år tvingades hon sluta som nybliven krönikör för Kalmartidningen Barometern, enligt egen uppgift för att ha bloggat till Sverigedemokraternas försvar i samband med en demonstration arrangerad av partiets ungdomsförbund i Malmö. Som reaktion lanserade hon Dispatch International, en grovt islamfientlig papperstidning som utkommer varje torsdag. Samt en svensk sektion av Tryckfrihetssällskapet, en mindre nogräknad publicistklubb som stått som värd åt den holländske högerextremisten Geert Wilders besök i Malmö.

På den kommersiella bokmarknaden var hennes kampanjer till en början inte lika belastande. Under 2012 utkom hon med fyra böcker som spökskrivare på mindre mainstreamförlag.

- När man går sin egen väg blir man till slut inte så populär på tidningarna, säger Ingrid Carlqvist över en lättare lunch på Lilla torg: hon nöjer sig med isvatten och ett färskt paket cigaretter.

- Och det var därför jag började skriva böcker. Men nu är även det svårt eftersom mitt namn är så demoniserat. När det blev trassel på Lind fick jag hjälp av Författarförbundet. När förlaget bluffade ville förbundet driva det till tingsrätten eftersom det finns så få prejudikat. Men i sista sekund innan vi skulle lämna in stämningsansökan kom Lind med ett förlikningserbjudande som jag egentligen inte får berätta om, i alla fall inte summan.

 

Möjligen resulterade Lind & Co:s avståndstagande ändå i ett slags prejudikat. När jag ringer till Carlqvists övriga förläggare tystnar de i ett par sekunder, för att sedan berätta att samarbetet är över. Det gäller även Annika Bladh, som utöver förläggare är Carlqvists "plastsyster". Ingrids pappa lämnade familjen för Annikas mamma.

- För min del får folk gärna ha många olika åsikter om exempelvis både feminism och den muslimska frågan, det välkomnar jag som förläggare, säger Bladh. Men när det blir så ensidigt som hos Ingrid överskuggar det vad som skulle kunna vara ett fortsatt författarskap.

I svensk bokbransch är Ingrid Carlqvist främst ett imageproblem. En pålitlig spökskrivare har löpt amok i sina åsikter, även om det är svårt att hitta spår av Carlqvists egna agendor i de publicerade böckerna. "Mina år med bin Ladens" frossar i klanens skenheliga överflöd men rymmer också försonande bilder av den förmögne muslimske mannen. Catrine Streete säger att samarbetet förlöpte väl till det att boken var på väg ut och Carlqvist radikaliserades.

 

I Skåne är dock Ingrid Carlqvist en offentlig person. Ett slags hönsmamma för vindtygsjackor - en modersgestalt för de politiskt vindrivna existenser som saknar folkhemmet och laddar nostalgin med islamhat. Protesterna har vuxit i takt med hennes betydelse. När ordförande Per Svensson skulle fråga ut sin forna rival i Publicistklubben i november i fjol eskorterades hon av polis och lockade enligt Svensson fler demonstranter än Lars Vilks, gäst samma kväll. Förra måndagen, när Jimmie Åkesson skulle debattera med Erik Ullenhag i Lund, kördes Carlqvist bort från Lundagård av antirasistiska aktivister.

Delar av innehållet i papperstidningen Dispatch International, grundad i samarbete med den danske publicisten Lars Hedegaard, är uppviglande. Ambitionen att ge en ocensurerad bild av multikulturalismen sträcker sig från indignerade inrikesnyheter - som att papperslösa ska få rätt till vård för 50 kronor - till mer "vetenskapliga" avslöjanden. Tidningen har förutspått reducerade IQ-nivåer i västerländska demokratier på grund av ökad tillströmning av afrikaner: "den massiva invandringen av lågintelligenta från syd till nord förklarar varför Europa och USA blir dummare för varje dag som går", skev en dansk professor emeritus i utvecklingspsykologi i september 2012.

 

I utgåvan från den 18 april i år återger man nya rön från en tysk nättidning om den "turkisk-arabiska blodtörst som nu manifesterar sig över hela Tyskland". Unga muslimska män styrs av en våldsam socialdarwinistisk instinkt: "Det går alltid till på samma sätt: En grupp angripare, som agerar som vargar, cirklar runt sitt byte och driver det mot alfahannen som får första tjing på att slita stycken ur offret till slutligen hela gruppen går in för själva dödandet."

- Är det viktigt att döma folk efter IQ, frågar sig Ingrid Carlqvist retoriskt. Jag skulle aldrig säga: där går en svart, han har säkert lågt IQ. Det vore rasism, och helt idiotiskt. Däremot tycker jag det är intressant att vi får in den här jättestora invandringen från låg-IQ-länder. Vi får ju inte bara toppbegåvningarna utan ett tvärsnitt. Vissa säger ju att man kan öka sitt IQ, men jag är tveksam om det går mer än ett par snäpp. Det finns ju ingen demokrati i världen där national-IQ är under 90. Vi i västvärlden gör misstaget att tro att en demokrati är en självklarhet för alla, men den kräver ganska mycket av sina medborgare.

Journalistiken hade kanske passerat som ett radikalt högerfenomen i yttermarginalen om inte Ingrid Carlqvist så tydligt strävat efter att förankra sitt projekt i en bred offentlighet. Hon berättar att hon fick startaegetbidrag från arbetsförmedlingen i Malmö under sex månader för att komma igång med tidningen. Delmålet är 1 500 prenumeranter under sex månader för att få presstöd (i dag kommer delar av finansieringen från icke namngivna filantroper utanför Sverige. Efter mordförsöket mot Lars Hedegaard i februari fick Carlqvist 25 000 dollar av en amerikansk privatperson).

 

Efter Expressens kolumnist Ulf Nilsons korta medarbetarskap - en krönika - har jakten på etablerade skribenter fortsatt: författaren och litteraturkritikern Thomas Nydahl, tidigare Kvällsposten och Kristianstadsbladet, bidrar flitigt med islamkritiska perspektiv på kultursidorna (tidigare som pseudonym, men från och med mars i år under eget namn). Drömmen är att Dispatch International ska förgrena sig över världen likt en alternativ Metro.

Den måndagsförmiddag jag besöker tidningen känns visionen fortfarande avlägsen. Redaktionen är ett litet lägenhetsrum på hemlig adress i Malmö. Persiennerna är nedfällda, en svart duk hänger över dörrfönstret, syrenivån är minimal. Ingrid och hennes närmaste medarbetare Roger Sahlström, webbredaktör och fotograf i hästsvans, passar en ståltermos kaffe mellan sig. När det kommer till Tryckfrihetssällskapet, som Carlqvist grundat efter dansk förebild, tillstår hon att det varit svårt att hitta styrelseledamöter.

- Eftersom debatten är som den är i Sverige fick vi in lite folk som inte borde suttit där från början. Vasili Richardsson, som nu gått med i Swedish Defence League, fick jag läxa upp flera gånger innan han valde sida och försvann. De jobbar genom aktioner, vi vill föra ett intellektuellt samtal. Sen var det den förfärligt trista historien med styrelseledamoten som gav sig på två beslöjade kvinnor utanför sjukhuset. Han säger själv att han inte minns någonting och blev angripen innan. Men det var ju tråkigt ju.

 

Hon nämner inte att Roger Sahlström på andra sidan skrivbordet, som även är Carlqvists inneboende, själv är dömd för misshandel, olaga hot och skadegörelse.

Själv har hon tyngre meriter än så. Carlqvist sitter på den självutnämnda dissidentens mest dyrköpta kapital: erfarenhet inifrån etablissemanget. Hon föddes 1960 i en gedigen socialdemokratisk miljö. Farmor Ingeborg var mångårig riksdagskvinna som deltog i moderniseringen av fattigvården och som tonårstjej på SSU-läger på Bommersvik fick Ingrid ta mod till sig och hälsa på Tage Erlander; hennes sinnebild av det goda Sverige.

När Sverigedemokraterna var på väg in i riksdagen jobbade Carlqvist som textgranskare på Aftonbladets nattredaktion. Hon roar gärna sina medarbetare på Dispatch International med dråpliga episoder inifrån tidningen. Hur ingen tänkte tanken att ringa Jimmie Åkesson när partiets siffror bekräftades i Aftonbladets opinionsmätning.

Ingrid Carlqvist kan till och med vittna om hur det är att leva med en marockansk man.

- Vi träffades 1992 och var gifta i fyra år. Och han var inte alls religiös, han åt fläskkött och drack öl och vin. Vi blev jätteförälskade, eller tända, om man ska uttrycka det mer prosaiskt. Jag ville ha barn, han ville komma till Sverige. Han var duktig på språk. Men han nöjde sig när han kom till nivån lätt svenska. Och det räckte inte för mig. Diskussioner är min livsluft. Jag brukar säga att det var invandrarverkets fel att jag gifte med mig honom. Hade de låtit honom komma på turistvisum hade jag nog nyktrat till och insett att vi var alldeles för olika.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag