"Athena och Pegasus", en annan målning av Georg Engelhard Schröder med bara bröst. Foto: Wikimedia Commons
"Athena och Pegasus", en annan målning av Georg Engelhard Schröder med bara bröst. Foto: Wikimedia Commons

"Bisarrt plocka bort barbröstade tavlor"

Publicerad

Än en gång har riksdagen bestämt sig för att plocka ner en barbröstad målning.

Therese Bohman ser det som ett oroväckande samtidsfenomen.

2013 lät Susanne Eberstein (S), som då var vice talman, plocka ner en målning från gästmatsalen i riksdagshuset: den svenske barockkonstnären Georg Engelhard Schröders "Juno eller allegori över elementet luften", som föreställer en barbröstad kvinna. Det motiverades med att det var en feministisk fråga. Nu skriver DN Kultur att även den sista målningen i serien plockas bort från riksdagens väggar.

Konsthistorien är full av barbröstade kvinnor. De säger något om sin tillkomsttid och berättar för oss om vårt förflutna. Som alltså varit annorlunda än vår samtid, på gott och ont. Och som givetvis inte alltid kommer att inordna sig oproblematiskt i vår tids ideologier.

Jag inser att det låter som att jag förklarar för ett barn, men det är tyvärr på den nivån den här diskussionen befinner sig.

 

Att Schröders tavlor plockas bort bekräftar dessutom något oroande om vår tid: en allt mer utbredd tendens att vilja lägga världen tillrätta. Det från början amerikanska fenomenet "trigger warning" som har exploderat på senare tid – som innebär att man på förhand varnar läsare av till exempel kurslitteratur eller tidningsartiklar för att potentiellt jobbiga ämnen (allt från bantning till våldtäkt och rasism) förekommer i texten, så att ingen av misstag ska läsa något som kan uppröra – är till exempel ett uttryck för precis samma strävan: att möblera tillvaron så att man slipper konfronteras med något man inte vill se.

När det handlar om konst blir det extra bisarrt, eftersom det är en strävan som är själva motsatsen till konstens väsen.

Och vad gör det med en människa att gå genom livet utan att möta andra intryck än dem som man på förhand bestämt sig för att man vill ta del av?

Det är knappast en mer tolerant värld som blir resultatet av det.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

Therese Bohman
Therese Bohman

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida