FÖRSTÖRELSE. IS krossade delar av Palmyra med både släggor och bomber. Världsarvet återtogs av den syriska armén förra veckan. Foto: AP/TT
FÖRSTÖRELSE. IS krossade delar av Palmyra med både släggor och bomber. Världsarvet återtogs av den syriska armén förra veckan. Foto: AP/TT
Salam Karam. Foto: Cornelia Nordström
Salam Karam. Foto: Cornelia Nordström
Hotad mångfald. Foto: AP/TT
Hotad mångfald. Foto: AP/TT

'Betyder antika tempel mer än människorna?'

Publicerad

Mellanösterns hotade kulturarv inbegriper en överväldigande mångfald av kulturer och språk.

Salam Karam ser en omvärld som bryr sig mer om antika tempel än människor.

Nyligen återerövrade syriska armén den historiska staden Palmyra från Islamiska staten, IS. Världens medier uppmärksammar denna nyhet intensivt. Skadorna och de två förstörda templen beskrivs i detalj. Omvärlden känner lättnad över att detta globala kulturarv har räddats, ja, kanske skänker de till och med en tacksamhetens tanke eller två till Assads regim.

Förstörandet av kulturarv är en central fråga i de pågående krigen i Syrien, Irak, Libyen och Yemen. FN, medier och politiker har uppmärksammat frågan.

Men dessvärre har en snäv förståelse av vad ett kulturarv är dominerat diskussionen. Det som har uppmärksammats är enbart ödeläggandet av arkeologiska och antika föremål - och platser som har ett symboliskt globalt värde.

Förstörelsen har fördömts av FN och kallats kulturtragedier. När vi pratar om Mellanösterns kulturarv förs därför tankarna till hur statyer från museer knuffas omkull av IS-anhängare och hur män med släggor och andra tillhyggen slår sönder dem.

Vad som har negligerats, det vi sällan ser eller tar hänsyn till i debatten om Mellanösterns kulturarv, är förstörandet och elimineringen av det arv som är av betydelse för den lokala befolkningen; traditionella levnadsätt, normer, trosuppfattningar, idéer, sammanslutningar, ritualer, språk, musik, konst och hantverk, allt som gör det möjligt för en grupp av människor att känna tillhörighet, samhörighet och att utveckla sig både som individer och medlemmar i ett samhälle.

 

LÄS MER: Syriens kamp var dömd på förhand


Mellanösterns tragedi

Å ena sidan är Mellanösterns tragedi att det systematiska ödeläggandet av dess kulturarv inte är några nyheter. Mellanösterns moderna regimer har sällan visat respekt för vare sig grupp- och minoritetsrättigheter eller deras kulturarv.

I årtionden har olika dogmatiska envåldshärskare i regionen drivit en rasistisk politik vars främsta mål har varit att eliminera mångfald, pluralism och påtvinga statens ideologi på samhället. Folkgrupper har tvångsförflyttats. Språk- och kulturrättigheter har inskränkts. Traditioner och ritualer har omdefinierats enligt den rådande statsideologin. Traditionella nätverk och sammanslutningar som inte passat in i den kultur eliten vill upphöja har krossats.

Makten över politik, ekonomi och makten över att definiera samt bestämma vem som tillhör fosterlandet och vem som är dess fiende, har koncentrerats i händerna av en eller några familjer.

Å andra sidan: alla dessa år av grova brott mot kultur och folkgrupper och den systematiska förintelsen av pluralism i Mellanöstern väckte inga större reaktioner i omvärldens liberala länder. Handlingskraften att agera mot dessa brott har sällan lett till mer än retorik.

 

LÄS MER: Genom natten i det splittrade Syrien


Mellanösterns pluralism

Detta har haft - och har fortfarande - förödande konsekvenser för befolkningen i Mellanöstern och för vår förståelse av vad som pågår där. Vi i västvärlden har aldrig riktigt förstått den mångfald, pluralism och mosaik av folkgrupper och kulturer som existerar i regionen.

Vi ser Mellanöstern genom färgade glasögon. Glasögon färgade av västvärldens koloniala historia och tro på den andras underminerade ställning och underutvecklade kultur. Vad flertalet av oss ser av Mellanöstern i dag är islamism, extremism, män med skägg och vapen som kör Toyotajeepar, sexslaveri, fatwor och halshuggningar.

Men hur många av oss vet hur många språk och dialekter, hur många religiösa samfund och inriktningar, hur lång historia av konst, hantverk, poesi och musik som har existerat och fortfarande existerar i det våldsdrabbade Irak eller Syrien?

Om vi vill rädda Mellanösterns kulturarv så räcker det inte med att återupprätta antika platser av symboliskt och universellt värde. Vi måste förstå att vad som står på spel är hela folkslags existenser.

Det som ligger i potten är inget mindre än de band mellan människor, och den grundläggande moraliska tanken, som stipulerar att det inte är okej med vare sig kulturförintande eller folkmord.

 

Salam Karam

kulturen@expressen.se

 

Salam Karam är statsvetare och doktorerar på den irakiska konstitutionen vid University of London.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra texter.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida