Ensemblen i "Bernardas hus". Foto: SÖREN VILKSEnsemblen i "Bernardas hus". Foto: SÖREN VILKS
Ensemblen i "Bernardas hus". Foto: SÖREN VILKS
Nadia Hussein, Eva Rexed, Hanna Nygårds, Tove Edfeldt, Matilda Ragnerstam och Siri Hamari i "Bernardas hus". Foto: SÖREN VILKSNadia Hussein, Eva Rexed, Hanna Nygårds, Tove Edfeldt, Matilda Ragnerstam och Siri Hamari i "Bernardas hus". Foto: SÖREN VILKS
Nadia Hussein, Eva Rexed, Hanna Nygårds, Tove Edfeldt, Matilda Ragnerstam och Siri Hamari i "Bernardas hus". Foto: SÖREN VILKS
Nadia Hussein, Eva Rexed, Hanna Nygårds, Tove Edfeldt, Angelika Prick och Matilda Ragnerstam i "Bernardas hus". Foto: SÖREN VILKSNadia Hussein, Eva Rexed, Hanna Nygårds, Tove Edfeldt, Angelika Prick och Matilda Ragnerstam i "Bernardas hus". Foto: SÖREN VILKS
Nadia Hussein, Eva Rexed, Hanna Nygårds, Tove Edfeldt, Angelika Prick och Matilda Ragnerstam i "Bernardas hus". Foto: SÖREN VILKS

Bernarda är död och det är skrikigt i huset

Publicerad

Anna Pettersson har med framgång experimenterat med Ibsen och Strindberg – nu var det dags för Lorca.

Teater

Bernardas hus

Av Federico García Lorca

Översättning Jens Nordenhök

Regi och bearbetning Anna Pettersson

Stockholms stadsteater

Speltid 1.45 t.

Regissören Anna Pettersson brukar inte vilja ta livet av kvinnoroller på scen – det har hon visat i sina experimentella uppsättningar av ”Fröken Julie”, ”Vildanden” och ”Hedda Gabler”. Men nu i ”Bernardas hus” är modern, Bernarda Alba, död från början och hennes svarta kista bärs in genom teaterfoajén av de sju svartklädda skådespelarna. På scenen sitter kvinnorna sen uppradade längs fonden och spelar kollektivt pjäsen, delar på repliker och roller.

 

LÄS MER: Varför fick inte Röhl göra en riktig Mås? 

 

Pettersson är också doktorand i scenkonst och i föreställningen bedrivs ett tydligt forskningsarbete. Här prövas och testas; hur en replik kan säjas, upprepas, uttryckas i kroppen. Allt i en sönderklippt och nylagd mosaik av Federico García Lorcas poetiska ”men fotografiska dokumentation” som han själv kallade dramat om den stränga Bernarda som håller sina döttrar som i ett fängelse.

Uppsättningens sceniska uppfinningsrikedom, med en fin ensemble där Siri Hamari och Angelika Prick har extra pondus, lyckas ge gestalt åt frustrationen, angiveriet, våldet, maktspelen. Det där vidrigt småaktiga som förtrycket skapar.

Poetisk ordmusik av Lorca

”Bernardas hus” kan också läsas som en symbol för det fascistiska Spanien vars svarta garde 1936 tog livet av den radikale och homosexuelle Lorca. Pjäsen är också en av de vackraste jag vet med sin poetiska ordmusik - något som inte riktigt finns hos vare sig Strindberg eller Ibsen som Pettersson tidigare kreativt attackerat.

Och här ligger min huvudinvändning; Lorcas språk måste få låta, få rytm och ljud på ett vis som jag saknar i denna grupp-eruption vars tonläge blir alltmer skrikigt och monotont med Gustave Lunds nykomponerade musik som överröstande ljudspår.

 

LÄS MER: Nina Lekander om Dramatens "Bernardas hus"

 

Men inte hela tiden, när Maria Josefa, den tokiga mormodern gång på gång utropar: ”Jag smet! Jag vill gifta mig vid havet!” och alla spelar hennes roll och alla vill smita då känner vi i publiken havets bris och lukt och all galen längtan. Då ljuder Lorcas röst i all sin skönhet och skörhet.

 

Maria Edström är kritiker på Expressens kultursida.

Maria Edström
Maria Edström

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag