Barbro Lindgren. Foto: SUSANNE KARLSSONBarbro Lindgren. Foto: SUSANNE KARLSSON
Barbro Lindgren. Foto: SUSANNE KARLSSON
Ebba Witt-Brattström. Foto: KRISTOFFER WIKSTRÖMEbba Witt-Brattström. Foto: KRISTOFFER WIKSTRÖM
Ebba Witt-Brattström. Foto: KRISTOFFER WIKSTRÖM
Johan Anderblad med Bolibompa-gänget. Foto: SVT.Johan Anderblad med Bolibompa-gänget. Foto: SVT.
Johan Anderblad med Bolibompa-gänget. Foto: SVT.
Martina Montelius. Foto: ROGER TILLBERGMartina Montelius. Foto: ROGER TILLBERG
Martina Montelius.  Foto: ROGER TILLBERG
Fredrik Backman. Foto: KALLE ASSBRINGFredrik Backman. Foto: KALLE ASSBRING
Fredrik Backman.  Foto: KALLE ASSBRING

Bästa barnböckerna för att bearbeta det som är svårt

Publicerad

Fem kulturpersonligheter tipsar om de bästa böckerna att läsa med sina barn efter terrorattacken i Stockholm. 

Som vuxen är det inte alltid så lätt att veta hur man ska tala om livets skuggsida med barn – om komplicerade ämnen som död, sorg, förlust och ondska. 

Ett sätt att närma sig dessa frågor är måhända att göra det genom litteraturen. En person som tagit fasta på detta är författaren Fredrik Backman, som fick stort gensvar när han efter terrordådet i Stockholm meddelade på Facebook att han hade för avsikt att skänka bort gratis barnböcker till alla som var intresserade. 

I sitt Facebookinlägg skrev han att Astrid Lindgrens ”Bröderna Lejonhjärta” hjälpte honom som liten att prata med sin mamma om hans farfars död, och att han på senare tid har tagit hjälp av ”Harry Potter”-böckerna för att diskutera svåra ämnen med sina barn. 

Det kan dock vara svårt att orientera sig i digra barnboksutbudet. Därför har vi frågat några kulturpersonligheter vilka böcker som i deras mening bäst tacklar dessa teman. 

 

Läs mer: Hur ska vi prata med barnen om terror? 

 

Stina Wirsén.Foto: Ellinor Collin.

 

Stina Wirsén, författare och illustratör 

Jag är ju själv väldigt intresserad av döden, så jag har själv kretsat en hel del kring de här ämnena. Men det är egentligen rätt kinkigt att tipsa om böcker som tar upp det här, eftersom barn är precis som vuxna, de är också individer och de tar till sig saker på olika sätt.

Några böcker jag ändå kommer att tänka på är Barbro Lindgrens barndomssvit om ”Sparvel”, en samling självbiografiska dagböcker. I mitt tycke är dessa de absolut bästa som någonsin har skrivits om livet och döden. I böckerna är det mammor som dör, det är barn som dör, det händer väldigt stora och svåra saker, men allting är skrivet med total närvaro och utifrån ett barns blick. Och hon är hela tiden trogen sin publik och den lilla personen, som hon utgår ifrån. I Sparvel får man vara med om allt.  

Därutöver skulle jag tipsa om ”Anden, Döden och Tulpanen” av Wolf Erlbruch, som vann Alma-priset i år – den är oerhört vacker och poetisk.  En annan, som är betydligt muntrare, är Ulf Nilsson och Eva Erikssons ”Alla döda små djur”. Den handlar om barn som knatar runt och ordnar med smådjursbegravningar, och den är ganska befriande eftersom den, trots att det finns ett vemod i den, också är oerhört varm och humoristisk. 

 

Läs mer: Dödsbra tysk verkar i Astrid Lindgrens anda 

 

Ebba Witt-Brattström.Foto: MARIE KLINGSPOR ROTSTEIN

 

Ebba Witt-Brattström, författare och professor i litteraturvetenskap

Mitt förslag är "Kometen kommer" av Tove Jansson

Här segrar det goda genom samarbete och gemenskap. Falska rykten avfärdas för säker kunskap. Minsta kryp i fredens Mumindal drar sitt strå till stacken. En alldeles underbar och lagom nervpirrande berättelse.

 

Läs mer: Gunilla Brodrej rörs av döden på Unga Dramaten 

 

Martina Montelius.Foto: FOAD BAGHLANIAN

 

Martina Montelius, författare och dramatiker

Den bästa bok som finns om sorg och om att sakna någon som är död är Thomas och Anna-Clara Tidholms ”Resan till Ugri-La-Brek”.

Den är dock ganska svår att få tag på, men den går att hitta på nätantikvariat. Den är passande eftersom den avdramatiserar döden lite grann, på samma gång som den är extremt vacker och får en att gråta. Men de döda kommer till tals själva i boken och är på ganska bra humör. 

Det är ju inte är så farligt att vara död, men när man är barn så kan man ju faktiskt undra en del över hur det känns att vara död och det kan ju inte vi svara på. Men den här bokens fantasi är väldigt fin – alla har det ganska lugnt och vardagligt i dödsriket. 

 

Läs mer: Mitt barn kommer att tillhöra de första vittnena  

 

Johan Anderblad. Foto: SVT

 

Johan Anderblad, författare och före detta programledare för "Bolibompa"

Barnböcker är jättebra att ta till för att prata om svåra frågor. Litteraturen gestaltar våra känslor och lyfter bort frågorna från en själv, vilket ofta är till stor hjälp om man ska bearbeta något, oavsett om det är sorg eller rädsla. Det gör det lättare att prata om dem.  

En jag bok jag kommer att tänka på är Per Gustavssons "Skuggsidan", där han med ganska mörka stillsamma bilder bygger upp faror, som sedan den lilla pojken Ragnar tar kontroll över på ett väldigt konkret sätt – med hjälp av en penna. 

Bokens bearbetning av känslor som rädsla och osäkerhet skulle jag säga redan är en klassiker.

 

Läs mer: Barbro Lindgren ger barnet en helt ny plats 

 

Barbro Lindgren.Foto: DAN HANSSON

 

Barbro Lindgren, författare

I mina böcker om Sparvel tar jag upp ganska svåra ämnen, som barn ändå kan känna igen sig i. Jag skriver i dem om saker som barn funderar på och de är bra för både barn och föräldrar att utgå ifrån om man ska diskutera sådana här saker.

Marcus Bornlid Lesseur

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag