"Barnkalas" låtsas vara en tipsig receptbok men visar upp den ouppnåeliga perfektion som endast experter kan skapa. Foto: Hanna Björkstedt"Barnkalas" låtsas vara en tipsig receptbok men visar upp den ouppnåeliga perfektion som endast experter kan skapa. Foto: Hanna Björkstedt
"Barnkalas" låtsas vara en tipsig receptbok men visar upp den ouppnåeliga perfektion som endast experter kan skapa. Foto: Hanna Björkstedt
Tårtorna var lite annorlunda på 1990-talet. Men de funkade att sätta ljusen i. Foto: PrivatTårtorna var lite annorlunda på 1990-talet. Men de funkade att sätta ljusen i. Foto: Privat
Tårtorna var lite annorlunda på 1990-talet. Men de funkade att sätta ljusen i. Foto: Privat
Expressen Kulturs Gunilla Brodrej. Foto: Ylwa YngvessonExpressen Kulturs Gunilla Brodrej. Foto: Ylwa Yngvesson
Expressen Kulturs Gunilla Brodrej. Foto: Ylwa Yngvesson

"Barnkalasen är vår tids statusmarkör"

Publicerad

Vanliga barnkalas duger inte länge – nu tävlar föräldrarna om att överträffa varandra.

Gunilla Brodrej läser en bok som får henne att vilja tårta författaren.

 Det har kommit en ny bok som ökar på skuldbördan på redan pressade småbarnsföräldrar. Vanliga barnkalas duger nämligen inte längre. Säg hej till glasscakepops, häxhattscupcakes samt hembakade bubbelgumsmaskiner.

Hanna Björkstedts bilder till Sandra Boarts bakverk i "Barnkalas" skulle göra varje lifestylebloggare på Mama grön av avund. De strösslar med shabby chic-miljöer där flickor i tyllklänningar och pojkar klädda som sjökaptener, riddare och tyngdlyftare flankerar sötsakerna. Paus för traditionell genusanalys.

"Barnkalas" är ingenting för slackers som köper färdiga tårtbottnar och dukar med papperstallrikar. Den här volymen innehåller presentationer av lämpliga kalasteman samt steg för steg-guider till de mest fantastiska bakverk. För författaren tillika konditorn Sandra Boart fungerar boken även som en sorts påkostad portfolio på allt hon kan och säljer.

Jag undrar om den här höga barnkalasstandarden har blivit norm. När mina egna barn var små, på 1990-talet, hade konceptkalasen ännu inte nått våra kvarter i Stockholms södra förorter. De var dock i antågande och jag får erkänna ett och annat försök i den riktningen. Man gjorde ju nästan vad som helst för att hålla barnen, ibland en hel dagisgrupp, på gott humör. I synnerhet det egna barnet som i allmänhet var olyckligast över det antiklimax som ofta uppstod på denna dag av dagar.

 

LÄS MER: Fem minuter av grymhet

Barn gillar inte tårta

En gång ville den yngsta ha prinsesskalas, men då hade vi lagt så mycket krut på själva utklädningen att vi glömt att tänka på aktiviteter, vilket resulterade i att tio prinsessor och en sjörövare satt kring kalasbordet medan festföremålet resolut la upp riktlinjerna för samvaron. Alla var inte med på noterna.

Ytterligare en gång hade vi förlagt kalaset på Barnens underjordiska scen, en sagolik teatermiljö med underjordiska gångar på Södermalm i Stockholm. Vi hade till och med personal. Men då minns jag känslan av att födelsedagsbarnet själv liksom försvann i rekvisitan.

De flesta kalasen hade vi hemma. Vi använde faktiskt en tårtbok, men rätt olik den här, med ganska enkla recept på tårtor som såg ut som kaniner, paket, raketer eller ormar. För barnen var det en födelsedagspresent i sig att få bläddra igenom den med sina små fingrar och välja vilken jag skulle baka. Äta den var inte lika viktigt. Barn gillar i allmänhet inte tårta, men de måste få blåsa ut ljusen. Tårtans roll på ett barnkalas är att vara ljusstake. Det var chokladbollarna och några bunkar med glass i tre färger som var mest åtråvärda.

 

LÄS MER: Barn är inga ägodelar

Får lust att tårta henne

Så vad ska man ha Sandra Boarts barnkalasbok till? Vad är vitsen med att ägna dagar åt att skapa en tårta med dust och skimmer, formdyna, vinkelhake och tyllar som man aldrig ens har hört talas om och ingen unge rimligen kan uppskatta efter förtjänst. Vem har ens sinnesnärvaro att förbereda sockerdekorationer i förväg? (Får barn ens äta socker nuförtiden?) Man har på sin höjd en förmiddag på sig. Är det inte bättre att ställa sig och rulla chokladbollar tillsammans med barnen om man nu prompt vill ha hembakat? Men kanske är det inte ens meningen att man ska ställa sig i köket. Kanske ska den här boken som så många matprogram bara visa upp kökets ekvilibrister som underhållning. För att vi ska gapa.

Presentera den ouppnåeliga drömmen om det idealiska färgkoordinerade barnkalaset och de leende ungarna kring den kungliga våningstårtan. Var finns den här förljugna världen på riktigt? "Barnkalas" låtsas vara en tipsig receptbok men visar upp den ouppnåeliga perfektion som endast experter kan skapa. För som allt annat i samtiden kan vi inte ta ett steg utan att fråga en auktoritet om hur.

Allt är gjort i största välvilja och säkerligen med en stor kärlek till barn. Boart är en skicklig konditor. Ändå får jag lust att tårta henne.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook. Där kan du kommentera våra texter.

Kulturredaktionen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag