Alla barn knackar på sidorna. Boken Knacka på! har fyllt tjugo år och är numera en interaktiv klassiker och ett måste i barnbokshyllan. Anna-Clara Tidholms stillsamt stiliserade bilder och poetiskt-filosofiskt-sakliga text i denna lilla bok har sedan första upplagan tryckts i mer än 150 000 exemplar på svenska och översatts till 12 språk.

Vartannat siduppslag visar en dörr i olika färger, man knackar och bakom exempelvis, den röda dörren sitter sju kaniner och gnager på morötter. Medan helt andra och otippade grupper av nallar eller apor bor bakom de andra dörrarna. Översättarna har satts på prov, och den franska översättningen blev som så ofta "fri", texten skrevs helt ny och handlade helt platt om att lära sig färger.

Färgkunskapen får man på köpet när man njuter av språkets valörer och rytmik. Samt den tidholmska livsfilosofin: "Uppifrån sedd ter sig världen enkel. Husen är i lagom storlek, människorna också", läser jag storögt på den märkliga bild-textresa man kan besöka på nätet: Ställen där jag suttit, i Hälsingland.

Någonstans där ligger nycklarna till den globala knackningen: "Hemma är en kommun där man sätter sin sista potatis." Lika gåtfullt sant som att man inte vet vad som finns bakom en stängd dörr.