VÅLDSUTTOLKARE. Isobel Hadley-Kamptz är som mest intressant när hon resonerar om massan respektive individen. Foto: SEVERUS TENENBAUMVÅLDSUTTOLKARE. Isobel Hadley-Kamptz är som mest intressant när hon resonerar om massan respektive individen. Foto: SEVERUS TENENBAUM
VÅLDSUTTOLKARE. Isobel Hadley-Kamptz är som mest intressant när hon resonerar om massan respektive individen. Foto: SEVERUS TENENBAUM
"Om sport och våld"."Om sport och våld".
"Om sport och våld".

Är sporten vår tids gladiatorspel?

Publicerad

I boken "Om sport och våld" analyserar Isobel Hadley-Kamptz vår urgamla relation till ritualiserat våld. 

Ulrika Stahre läser en samling essäer av en klassiskt liberal penna. 

I 18 korta essäer, samtliga betitlade med det inledande ordet ”om” försöker Isobel Hadley-Kamptz reda ut sportens och våldets gemensamheter, bland utövare men mest av allt bland dess åskådare. Fans, huliganer, supportrar. Klackar, firmor. Boxningsfanatiker. Varför vill man se människor slåss, eller skrika sig hes för varje motgång och mot varje motståndare? 

Det är en klassisk liberal som för pennan, essäerna är rappa och skarpa. Visst spretar det åt alla håll men det ligger i genrens natur.

Mest intressant blir det när hon resonerar kring massan och individen. Supporterkulturen drivs av en i stort sett ledarlös massa, den utgör en gemenskap och i praktiken blir ramsorna, sångerna, svordomarna och vrålen ett karnevaliskt undantag från det vanliga livets regler och normer. Ett symboliskt snarare än ett reellt våld praktiseras. Så hur förhåller sig den liberala individen till massans lockelse?

Våld innehåller liv

Det kan Hadley-Kamptz inte reda ut, och det måste hon kanske inte heller. Men det är noterbart, tänker jag, att de som ofta ryter om hårdhandskar mot våldsamma supportrar faktiskt är vänster, vänner av kollektivet. Liberaler tycks snarare dela Hadley-Kamptz uppfattning att en miljö inte kan vara trygg för alla. Det är en individuell rättighet att ibland få lätta på trycket.

 

LÄS MER: Medierna bär också ett ansvar, ministern 

 

Isobel Hadley-Kamptz förstår våldet som en nödvändig del av att vara människa. Det är i den ”ultraciviliserade” mänskligheten som svaret finns: en avslipad maskulinitet, en kontrollerad utlevelse, har lett till att de mörkare, våldsamma sidorna som varit en så stor del av mänsklighetens historia inte längre kommer till uttryck: ”Våld innehåller liv, en exakthet, en punkt i världen som står stilla när allt annat rusar.”

Toleransen lägre nu

Tyvärr är våldet mycket närvarande också i dag. Jag är ganska tveksam till den enkla utvecklingslinje som tecknas från gladiatorspel, offentliga avrättningar, medeltida tortyr och framåt. Men det är rimligt att anta att vår tolerans för våld är mycket lägre nu är förr – också en förklaring till den besatthet av brott som nu är i debattens centrum.

 

LÄS MER: En civilisation pågår framför ögonen på oss 

 

Den essä som vid ett första ögonkast ser mest ambitiös, för att inte säga pretentiös ut, är ”Om fotboll och Aristoteles”. Monty Pythons filosofiska fotbollsmatch flimrar inuti mitt huvud innan jag börjat läsa, jag sätter ilskna frågetecken i marginalen. Det symboliska våldet och hatet på en fotbollsläktare som en form av katharsis? Nä nu!

Efteråt kommer lugnet

Fast ja, varför inte. Publikens inlevelse i dramats känslor som Aristoteles resonerade kring, mest känslorna av rädsla och medkänsla, går att tänka sig även överförda till en fotbollsmatch. Vare sig man passivt ser matchen ungefär som en improviserad pjäs, eller interaktivt lever sig in, väcker den ett helt spektrum av känslor: anspänning, lättnad, skräck, glädje.

Efteråt kommer lugnet – blandat med besvikelse eller eufori, beroende på hur dramat slutade. För rättvist är det ju aldrig, vare sig i sportens eller teaterns värld.

 

ESSÄER

Isobel Hadley-Kamptz

Om sport och våld

Timbro förlag, 160 s.

 

Ulrika Stahre

kulturen@expressen.se

 

Isobel Hadley-Kamptz är medarbetare på Expressens kultursida. Därför recenseras boken av Ulrika Stahre, kritiker i Aftonbladet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag