I nya Mission: impossible - ghost protocol är det största hotet mot planeten en professor på Stockholms universitet, noterar Jonas Holmberg.
I klagosånger om akademisk extremism brukar det vara genusvetenskaplig ideologiproduktion eller nationalekonomiska högerdrömmar som hamnar i skottgluggen.
Men när en professor från Stockholms universitet pekas ut som det största hotet mot planetens fortlevnad i nya Mission: impossible - ghost protocol är det varken Tiina Rosenberg eller Stefan Fölster.
Överraskande nog riktar Tom Cruise och hans hemliga agenter i stället uppmärksamheten mot fysikinstitutionen vid Roslagstull.
Det var där, bland voltmätarna och elektroskopen på Albanokullen, som Michael Nyqvists galna fysikprofessor laddade sina explosivt samhällsfarliga idéer.
Han kan beskrivas som en inverterad Leo Szilard, atombombsuppfinnaren som slutade med fysik och blev fredsaktivist efter att hans forskningsresultat ödelagt Hiroshima. I en lång evolutionsteoretisk föreläsning talar Nyqvist på svenska om vikten av fullkomlig förödelse via kärnvapenkrig. Världen har gått under förr, heter det, och blivit bättre för varje gång.
Med tanke på att Nyqvist i knytnävsslagsmål kan hävda sig mot elitutbildade och muskelpumpade agenter, slås man visserligen av misstanken att filmskaparna missuppfattat vilken typ av fysik som man arbetar med i universitetssalarna, men Mission: impossible - ghost protocol måste ändå ses som ett angrepp på det stockholmska forskarsamhällets renommé. Som om det inte redan var svårt nog att locka internationella begåvningar sedan studieavgifter för tredjelandsstudenter infördes i somras.
Som tur är har Stockholms universitet nog aldrig stått bättre rustat för ett påhopp från Hollywood. Sedan ett par veckor är filmprofessorn Astrid Söderbergh Widding vicerektor för lärosätet. Jag utgår från att hon redan gett en grupp hungriga doktorander uppgiften att detaljgranska den spekulativt paranoida Mission: impossible-serien i jakt på inre motsägelser. När vetenskapen drar lans mot actionfilmen är akribi dess främsta konkurrensfördel.