Om jag har sagt att det säkert kan inträffa att Sverige samarbetar med diktaturer, så har jag för det första inte sagt det, för det andra inte sagt det på det sättet, för det tredje inte menat det jag sagt och för det fjärde sagt det i ett sammanhang där uttalandet inte var ett svar på den påstådda frågan, vilken jag ju inte kan besvara på det sätt som det sägs att jag har gjort, eftersom det för det första är sekretessbelagt, för det andra inte sant och för det tredje skulle ske mycket strikt om det vore sant, vilket jag aldrig har påstått annat än som en rent hypotetisk möjlighet, som emellertid inte föreligger, eftersom jag i sådana fall bestämt skulle ha förnekat att något samarbete med diktaturer över huvud taget förekommer, det vore nämligen att röja statshemligheter, något som skulle vara fullständigt otänkbart att göra för en svensk utrikesminister, eftersom det skulle omintetgöra allt framtida informationsutbyte med diktaturen i fråga, vilket visserligen aldrig har inträffat eller kommer att inträffa, och i så fall bara under mycket strikta former och inte med vilken diktatur som helst, utan bara med diktaturer som kan lämna sådana informationer som är till nytta för Sveriges säkerhet och inte är lika diktatoriska som andra diktaturer, vilka givetvis är fullständigt uteslutna från varje tänkbart informationsutbyte med Sverige, utom i så hypotetiska situationer att man inte ens kan tänka sig dem, då även otänkbara informationer vore till nytta för Sveriges säkerhet, men bara under så strikta former att man snarare kan tala om ett aldrig påbörjat informationsutbyte, ett informationsutbyte som vore så strikt att de bytta informationerna inte skulle vara till något värde för någondera parten, vilket var vad jag faktiskt sa i Rapportintervjun, men som blev nerklippt och ryckt ur sitt sammanhang, utan att redaktionen vill medge att den har gjort fel enligt någon sorts ofelbarhetsregel som inte tillåter journalister att någonsin medge att de har gjort fel, ett förhållningssätt som är fullständigt främmande för mig, mycket beroende på att jag hittills aldrig har befunnit mig i en situation där jag har haft fel och följaktligen inte har behövt ta ställning till huruvida jag ska medge det eller inte.