STORSÄLJARE. Med sin förra bok "Sapiens. En kort historik över mänskligheten" blev Yuval Noah Harari världsberömd. Foto: PRIVATSTORSÄLJARE. Med sin förra bok "Sapiens. En kort historik över mänskligheten" blev Yuval Noah Harari världsberömd. Foto: PRIVAT
STORSÄLJARE. Med sin förra bok "Sapiens. En kort historik över mänskligheten" blev Yuval Noah Harari världsberömd. Foto: PRIVAT
"Homo Deus"."Homo Deus".
"Homo Deus".
Karl Marx. Foto: EVERETT HISTORICALKarl Marx. Foto: EVERETT HISTORICAL
Karl Marx. Foto: EVERETT HISTORICAL

Allt kött är fortfarande hö

Publicerad

I sin nya bok tar sig poppishistorikern Yuval Noah Harari an mänsklighetens framtid. 

Amanda Svensson läser en alltför tekniktroende optimist.

För Karl Marx, den industriella tidsålderns mest inflytelserika tänkare, var inget mänskligt främmande. 

Frågan är hur han skulle ha känt inför den digitala tidsålderns ickemänskliga aktörer: datorerna, den artificiella intelligensen och det närmast gudomliga informationsmolnet. 

Inte ens moderna tänkare verkar ju kunna greppa dessa nya medvetandeformer och de som försöker framstår ofta som galna eller överentusiastiska eller båda två. 

Men lika mycket som den industrialiserade ekonomin behövde Marx behöver den digitala tidsåldern sina profeter och uttolkare – som människor vill vi förstå den värld vi lever i, den som komma skall och inte minst vilken makt, om någon, vi har att forma den.  

Med blick mot framtiden

Den israeliske historikern Yuval Noah Harari fick 2015 en populärvetenskaplig hit med boken "Sapiens. En kort historik över mänskligheten", som på 400 sidor gick igenom människans utveckling från neandertalare till månfarare. 

I uppföljaren "Homo Deus" riktar han i stället blicken mot framtiden.

 

LÄS MER: Valerie Kyeyune Backström om "Sapiens" och den osexiga evolutionen

 

Mänskligheten, menar Harari, befinner sig vid ett vägskäl där vi för att fortsätta framgångssagan kommer att behöva betala med vår egen mänsklighet. 

På det stora hela har vi löst mänsklighetens traditionella problem: svält, farsoter och krig. 

I kombination med det humanistiska kontrakt enligt vilket vi givit upp en känsla av mening (religion) för makt (den fria viljan) riskerar vi därför att få tråkigt. 

Harari förutspår att vi för att råda bot på tristessen kommer att rikta blicken mot nya mål, närmare bestämt mot att uppnå odödlighet, ogrumlad lycka och gudomlighet. 

Men, säger han, denna utveckling mot designade supermänniskor, överlägsen artificiell intelligens och ”alltings internet” kommer rent praktiskt att undergräva det humanistiska credo som styrt mänsklighetens utveckling sedan guds död, nämligen tron på vår egen nödvändighet. 

Singulariteten – det ögonblick då den artificiella intelligensen överträffar människans och datorerna tar makten – är nära, och när det händer kommer människan att ha avskaffat sig själv. Hoppsan!

Glömmer det ekologiska sammanbrottet

”Homo Deus” är en både underhållande och tankeväckande introduktion till flera av den spirande ”techreligionens” centrala begrepp och visioner, en terminologi och tankevärld som är absolut nödvändig att sätta sig in i om man vill förstå den framtid vi redan lever i. 

Med detta sagt finns det mycket att invända mot såväl Hararis verklighetsbeskrivning som hans spekulationer om framtiden. 

Min största invändning är att han inte på allvar tar med jordklotets pågående ekologiska sammanbrott i beräkningen – likt en amerikansk politiker uppe för omval verkar han ta för givet att om inte den mänskliga intelligensen, så i alla fall den artificiella, kommer att kunna lösa alla problem som uppstår i klimatkrisens mänskliga fotspår. 

 

LÄS MER: Joel Halldorf påminner om det revolutionära julevangeliet 

 

Tidigt slår han fast att hans profetior gäller förutsatt att vi ”löser” våra miljöproblem – det är ett ganska stort aber, utan vilket det förstås hade blivit en helt annan bok. 

Det är ju ingen vild gissning att de problem som Harari med en rejäl dos magiskt tänkande menar är på väg att försvinna – krig och svält – kommer att öka igen när havsnivåerna stiger och jordarna utarmas. 

En närmast sadistisk njutning

Det kan vara svårt att komma ihåg i ett sönderindustrialiserat samhälle, men precis som allt kött är också all teknologi i grund och botten hö.

Nå, Harari må vara försiktig teknikoptimist och rätt obekymrad inför såväl klimathotet som virtualiseringen av verklighet, men han delar trots allt vissa tankar med oss sorgsna och räddhågsna framtidspessimister som fortfarande har ett emotionellt band till den fysiska världen. 

 

LÄS MER: Joel Halldorf svarar Sigge Eklund om Gudstro och mening 

 

Det är till exempel med en närmast sadistisk njutning han går in för att krossa alla känslor av högre mening man som liten människa möjligen tillskriver sin egen existens, och det är förstås jobbig läsning – men också uppfriskande, och kanske helt nödvändig. 

Mänsklig hybris har skapat den moderna världen, men bara en rejäl dos ödmjukhet tycks kunna rädda den. 

Marx sa som bekant också: ”Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras och människorna blir slutligen tvungna att se sin livssituation och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon.” 

Det gäller än i dag, och lär gälla också i framtiden.

 

 

 

SAKPROSA

YUVAL NOAH HARARI

Homo Deus. En kort historik över morgondagen

Översättning Joachim Retzlaff

Natur & Kultur, 399 s.

 

 

Amanda Svensson är författare och medarbetare på Expressens kultursida.

Relaterade ämnen
Amanda Svensson
Amanda Svensson
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag