Isolde Berner
Isolde Berner

Allén är Göteborgs boulevard

Publicerad

Vad krävs av en gata för att den ska få kallas Aveny, undrar Eva och får svar i Frågespalten.

ALLÉN ÄR GÖTEBORGS BOULEVARD

Vi diskuterade Avenyn på vår arbetsplats och var oense. Vad krävs egentligen av en gata för att den ska få kallas Aveny. Skulle Göteborg kunna ha en boulevard? Eller en esplanad?

Eva

 

SVAR: – Nya Allén motsvarar definitionen för boulevard, Göteborgs namnberedning bestämmer vad gatorna ska heta, och egentligen finns väl inget hinder till att vi skulle ha en boulevard i Göteborg, men vi brukar helt enkelt inte använda det ordet utan använder oss av "allé", svarar Sanja Peter, bebyggelse­antikvarie på Stadsmuseet

– Boulevard är franskt ord för en bred trädplanterad gata, i egentlig mening anlagd på platsen för en riven befästningsvall. Aveny är en större, trädplanterad gata som leder fram mot ett bestämt mål eller en arkitektoniskt betonad punkt. Båda orden har franskt ursprung och avenue betyder ankomst.

Stockholm har inga gator som heter aveny.

– I Göteborg är Kungsportsavenyn den mest kända. Nya Allén är kanske det som kommer närmast boulevard eftersom den är planterad, ligger utmed en befästningsvall och har promenad­vägar. Internationellt är boulevard förknippat med den franske ämbetsmannen Haussman (uttalas åsmann) som vid mitten av 1800-talet planerade och genomförde omdaningen av Paris.

– Esplanad betyder ungefär samma sak som boulevard och används ibland som synonym, avslutar Sanja Peter.

 

"JAG HAR BLIVIT GROVT FELCITERAD"

I GP hävdade historieprofessorn Dick Harrison att sportlovet kallades kokslov när det skapades på 50-talet. Men det är fel. Kokslovet infördes under kriget eftersom det inte fanns bränsle att värma skolorna med hela vintern. Men det kanske till och med är äldre än så?

Kerstin

Dick HarrisonFoto: Sanna Dolck

SVAR: – Jag har blivit grovt felciterad, och jag delar läsarens indignation. Kokslovet infördes självfallet under kriget. Närmare bestämt 1940, svarar historieprofessor Dick Harrison när vi når honom via mejl.

Om sportlovets ursprung berättade han i en artikel som TT, Tidningarnas Telegrambyrå, skickade ut inför årets lov. Där kan man även läsa att lovet blev permanent i storstäderna först under 50-talet och då för att reducera risken för sjukdomsspridning. I de små skolorna på landet ansågs smittrisken inte så stor och där infördes lovet först i slutet av årtiondet. Begreppet sportlov kom till först under 50- och 60-talet.

I TT-artikeln berättas även att det fanns en slags föregångare till sportlovet. 1925 bildades föreningen Skolungdomens allmänna fjällfärd som ordnade resor till fjällen för elever i läroverken. Det hela skedde dock i väldigt begränsad skala.

Foto: Per Nilsson

MYRAN TOG SIG ÅTTA VÅNINGAR UPP

I somras tappade jag en bit pommes frites på golvet i min lägenhet längst upp på åttonde våningen i ett betonghus i Göteborg. Nästa morgon hittade jag biten - och en hel hög pyttesmå myror! Var kom de ifrån och hur kunde de sniffa sig fram till min potatisbit åtta våningar upp? Har de klättrat så långt på en natt?

MH

SVAR: – Det är svårt att utifrån erhållna uppgifter säga vad det är för art av myra. Men myrorna har säkert ett samhälle någonstans i byggkonstruktionen/lägenheten, förklarar Jan Jungerstam, biolog på Anticimex som arbetar med skadedjurs­bekämpning.

Myrorna har hittat pommes fritesbiten vid sina födosök.

– De myror som hittat biten har sedan lagt ut ett doftspår så att andra myror ska hitta till den. Därför fanns det så mycket myror kring biten av pommes frites.

Jan Jungerstam berättar att det finns flera, mer tropiska arter av myror som kan komma med i olika varor/produkter och sedan etablera samhällen i byggnader. Som exempelvis faraomyran.

– Om man upptäcker myror inne tycker jag att man ska ta reda på vad det är för myror och ta bort dem. Helst med hjälp av ett saneringsföretag.

 

Isolde Berner

Frågeredaktör

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida