"Att vi däremot knappt pratar om vad Sovjet ägnade sig åt i Afghanistan 1980 – någon som minns det kriget? – beror på att de journalister som eventuellt ens vågade närma sig frågan före 1989 förmodligen skulle ha förlorat livet.""Att vi däremot knappt pratar om vad Sovjet ägnade sig åt i Afghanistan 1980 – någon som minns det kriget? – beror på att de journalister som eventuellt ens vågade närma sig frågan före 1989 förmodligen skulle ha förlorat livet."
"Att vi däremot knappt pratar om vad Sovjet ägnade sig åt i Afghanistan 1980 – någon som minns det kriget? – beror på att de journalister som eventuellt ens vågade närma sig frågan före 1989 förmodligen skulle ha förlorat livet."
"Eller ta kärnkraftsolyckan i Tjernobyl: Min moster i Prag fick reda på omfattningen via ett telefonsamtal från min mamma i Uppsala – 14 dagar senare." Foto: Efrem Lukatsky"Eller ta kärnkraftsolyckan i Tjernobyl: Min moster i Prag fick reda på omfattningen via ett telefonsamtal från min mamma i Uppsala – 14 dagar senare." Foto: Efrem Lukatsky
"Eller ta kärnkraftsolyckan i Tjernobyl: Min moster i Prag fick reda på omfattningen via ett telefonsamtal från min mamma i Uppsala – 14 dagar senare." Foto: Efrem Lukatsky
"Ingen av dem läker såren i själar som för alltid trasades sönder av marxism-leninismens människofientlighet.""Ingen av dem läker såren i själar som för alltid trasades sönder av marxism-leninismens människofientlighet."
"Ingen av dem läker såren i själar som för alltid trasades sönder av marxism-leninismens människofientlighet."

Aleksijevitj berättar om Sovjets mörker

Publicerad

Årets Nobelpristagare i litteratur, Svetlana Aleksijevitj, skildrar människan under Sovjettiden.

Hynek Pallas hoppas att fler får upp ögonen för marxism-leninismens människofientlighet.

Det är på sitt sätt lustigt att det inte var den förre ständige sekreteraren som kom ut genom dörren och berättade att Svetlana Aleksijevitj blir årets Nobelpristagare i litteratur. För Peter Englund är en av dem som tydligast, i förordet till Anne Applebaums ”Gulag”, skrivit om hur kommunismens fasor satte sig i själ och sinne på den sovjetiska människan.

Det finns flera goda anledningar att jubla över Aleksijevitj pris, än den enorma betydelsen för reportagekonsten. För oss med fokus på den sfär som den vitryska författaren skildrar – den som en gång i tiden var det sovjetiska kolonialimperiet, och dess konsekvenser – är detta nämligen extra glädjande.

Jag ogillar att ställa ”öst” och ”väst” mot varandra i Kalla Kriget-modeller av lågstadiemodell. Men brukar då det ofrånkomliga ”men USA då…?” dyker upp i svenska diskussioner om Sovjetunionens brott påpeka att orsaken till att man ens hade kunskap att fördöma Vietnam-kriget var demokrati och fri journalistisk.

Att vi däremot knappt pratar om vad Sovjet ägnade sig åt i Afghanistan 1980 – någon som minns det kriget? – beror på att de journalister som eventuellt ens vågade närma sig frågan före 1989 förmodligen skulle ha förlorat livet. Helt säkert friheten.

Hoppas att fler får upp ögonen

Eller ta kärnkraftsolyckan i Tjernobyl: Min moster i Prag fick reda på omfattningen via ett telefonsamtal från min mamma i Uppsala – 14 dagar senare. Tjeckoslovakiska medier hade munkavle.

Därför betyder böcker som Aleksijevitjs ”Zinkpojkar” där hon omedelbart efter murens fall kastade sig över Afghanistanveteranerna, och den plågsamma ”Bön för Tjernobyl” väldigt mycket för mig.

Ingen av dem läker såren i själar som för alltid trasades sönder av marxism-leninismens människofientlighet. Men likt mästerverket ”Tiden second hand” är det reportage och möten med människor som gör det betydligt svårare att – som inte så få svenska intellektuella fortfarande envisas med – blunda för vad som byggde den sovjetiska människan och vad som lever kvar av hen.

Jag hoppas att Nobelpriset får ännu fler att öppna ögonen för den saken.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag