I Aftonbladet publicerade Torsten Kälvemark häromsistens en översvallande recension av Andreas Malms bok Hatet mot muslimer. Tesen i boken, att islamofobi på sistone blivit rumsrent i det svenska medieetablissemanget, illustrerades av blott ett enda exempel: dansken Lars Hedegaard, som var inbjuden till Engelsbergsseminariet i Avesta 2006. Kälvemark nämner dock inte att dennes åsikter inte fick stå oemotsagda på seminariet. Bland annat kritiserades hans ståndpunkt av världens kanske mest kände moderata muslim, Tariq Ramadan, men också av Axess TV:s Thomas Gür.
Dessa utelämnanden till trots hade dock Kälvemark den goda smaken att inte nämna tidskriften Axess i sammanhanget, vilket är förståeligt då Engelsbergsseminariet inget har med tidskriften att göra – mer än att vi har samma finansiärer. Vilket är fallet även med tidningen Fokus, Reuters Institute i Oxford, masterutbildningen i arkitektur vid Lunds universitet och så vidare. Kanske hade Kälvemark även funnit det osmakligt med Aftonbladet Kulturs opåkallade påhopp på tidskriften under hösten och våren. Vad vet jag? Vad jag däremot vet är att redaktionen uppenbarligen inte kunde motstå frestelsen att ytterligare misskreditera Axess genom att nämna tidskriften i detta föga smickrande sammanhang. Vad jag vet är också att detta inte alls gillades av Torsten Kälvemark, som aldrig kontaktades i ärendet.

Åsa Linderborg och Karin Magnusson försvarar sig nu (AB i går) mot min debattartikel på Newsmill (30/4) med att det inte är en mänsklig rättighet att få in repliker, inte ens för den som falskeligen påstås vara delaktig i verksamheter med rasistiska förtecken. Och det har de förvisso rätt i. Däremot är det ett journalistiskt haveri att ägna sig åt smutskastningskampanjer som saknar grund i verkligheten samt att initiera ”debatter” där bara ena sidan får yttra sig.

Som tur är finns det dock andra mediekanaler i dagens Sverige, vilket gör att jag betackar mig för redaktionens generösa erbjudande om att låta mig delta med inlägg på tidningens nätdebatt om islamofobi. Anledningen är att denna håller en alltför låg intellektuell nivå. Det är mig kort sagt främmande att medverka i sammanhang där det påstås att homosexualitet är ett sjukdomstillstånd i västerlandet, vilket uttrycks av en person som arrangerar seminarier med den svenske förintelserevisionisten Lars Adelskogh. Och där den av redaktionen framlyfte skribenten Anders Johansson skriver om hur han föredrar personer med denna sorts åsikter framför försvarare av en liberalt demokratisk värdegemenskap.
Det är betecknande för den hala is som Aftonbladet har börjat beträda att kulturredaktionen – i kommentarspalten till Kjell Häglunds artikel i detta ämne på facktidningen Journalistens hemsida – får eldunderstöd av en person som tidigare sänt närradio i Tyresö, där förintelseförnekare som Ahmed Rami och Robert Faurisson intervjuats.
Behöver Andreas Malm stoff till en ytterligare, mer substantiell bok om den gryende rasismen i Sverige så behöver han nog inte resa så långt som till Avesta.