Skriv ut Skriv ut Textstorlek: Textstorlek 1 Textstorlek 2 Textstorlek 3

Lämna täcknamnen i fred!

Mårten Schultz: I stället för att försvara rätten till anonymitet har journalisterna i Kepler-affären intagit inkvisitionens roll.

Vem som är författaren bakom pseudonymen Lars Kepler har diskuterats livligt under sommaren. Efter en ovanlig grävarinsats i kvälls-pressen har de ”riktiga” författarna bakom boken snabbt kunnat avslöjas. Tyvärr, får man säga.
Kepler-historien visar nämligen att kulturjournalister har ett avigt förhållande till anonymitetstanken över huvud taget.
De flesta journalister har en grundmurad förståelse för att informationslämnare kan vilja vara anonyma – och inser också att anonymitetsönskemål förtjänar att skyddas.
Det kan finnas tusen anledningar till att vilja ge ut en text anonymt. Kanske vill författarna bakom Kepler inte förknippas med sin bok av okänd anledning, kanske upplever de att boken kan medföra obehag för dem, kanske tycker de att det bara är roligt att skriva under ett nytt namn.

Alla dessa anledningar är legitima. Det viktiga är att valet att vara anonym inte kan tillhöra någon annan än författaren. En självklarhet i svensk tryckfrihetstradition, kan man tycka.
Men så ser man det tydligen inte på kulturredaktionerna.
I stället för att försvara rätten till anonymitet så har journalisterna i Kepler-affären intagit inkvisitionens roll. Aftonbladet genomförde tillsammans med sina läsare en regelrätt undersökning för att avslöja hemligheten bakom pseudonymen. Kulturchefen Åsa Linderborg har tidigare ondgjort sig över att förlaget frågat om tidningen ville intervjua Kepler ”anonymt”. Frågan i sig var ett ”tallande på kritikerns integritet”, tyckte Linderborg. Men det tycks som att det är anonymiteten i sig som stört.
Efter en kampanj lyckades tidningen också röka ut författarna. Stolt beskrivs hur grävandet gick till och hur journalisterna därefter försökte klämma ur författarna ett erkännande.
Så kan en tidning gå till väga om man vill avslöja författare som valt anonymiteten. Andra kulturjournalister ser inte heller något problem. Denna tidnings Björn Wiman applåderar tilltaget: ”Heder åt det gedigna indicie-arbetet på Aftonbladet”, skriver Wiman.
”Heder”? Själv har jag svårt att se någon heder i journalister som försöker röka ut och avslöja skriftställare som vill vara anonyma.

Mårten Schultz
kulturen@expressen.se

Mårten Schultz är jurist.

Publicerat 14 augusti 2009
Uppdaterad 14 augusti 2009
Tyck till
Det finns 3 kommentarer på artikeln
Logga in och kommentera
Du är inte inloggad!
Logga in till höger
Regler för kommentarer

Om någon använder pseudonym i spekulativt syfte, så får det ändå vara upp till den personen och hakar pressen på, så är det ju lyckat och bra reklam. I så fall kan parterna vara nöjda. Men vem har rätt att avgöra vad en annan person har för syfte när det inte handlar om att skada andra eller är kriminellt? Scenartister får ha artistnamn, d.v.s. alias, men har ju samtidigt ett yrke där de av förklarliga skäl måste stå i rampljuset, medan en författare, som inte valt att stå i rampluset inte får ha det? Det här är en principfråga, inget annat.

Mycket bra och klarsynt, Mårten. Du är den första som talar om rätten till att använda pseudonym. Det är väl inte så att man måste fråga Jan Guillou om man har skäl nog att använda pseudonym. Han vill ju bara hindra läsare från att upptäcka att Hypnotisören är så mycket bättre än allt han har skrivit och allt han ger ut på sitt eget förlag - han gör detta påhopp för ren ekonomisk vinning.

Kom igen, Mårten.
De här författarna ville aldrig vara anonyma, det borde vara uppenbart för alla. De lade ut medvetna ledtrådar, dels i valet av namn och dels i de intervjuer de ställde upp i. Vill man verkligen vara anonym kallar man sig inte Kepler när man har en klar bindning till det ovanliga namnet. Och man lämnar inte ut personliga uppgifter om sig själv i intervjuer.

Det här har varit ett dramaturgiskt spel mellan förlaget och kulturpressen. En win win-situation där den enda förloraren är läsaren som blivit påprackad föreställningen att den här dussinboken var något speciellt.
För att anmäla ett inlägg, klicka på Anmäl inlägg

BLOGG

Björn WimanExpressens kulturchef

BLOGG

Johan Hilton Balansgång mellan högt och lågt

BLOGG

Gunilla BrodrejKlassisk bloggare

BLOGG

Radiobloggen Vi radiolyssnare, mest Nina Lekander

BLOGG

ScenbloggenKulturens teaterkritiker

BLOGG

Ingrid Norrmans kulturblogg
Dawit Isaak har nu suttit fängslad i Eritrea under:
Läs mer på freedawit.com och dawitisaak.com. Stöd arbetet för hans frigivning på bankgiro 5045-0295.