Heligt land / Stockholms stadsteater

HELIGT LAND | Av Mohamed Kacimi | Regi Annika Silkeberg | Stockholms stadsteater, Skärholmen

Mohamed Kacimi, som efter Mohammedteckningarna skrev insiktsfullt i franska Liberation om religionens humoristiska potential, låter katten förkroppsliga allt det som saknas i Gaza. Oskuld. Hopp. Rörelsefrihet. Religion utan våldsamma klor. En impotent religion som bara kan älskas av kvinnorna.
Kacimis pjäs Heligt land handlar om en psykotisk soldat som skriker VI HAR OCKSÅ RÄTT ATT VARA RÄDDA. Det handlar om en far med en massgrav av nätter inuti och så mycket öken i munnen att han inte längre förmår skrika. Om hans hustru, och att de vet hur många hål det är i varandras underkläder. Det handlar om deras son som är fördummad av tron på land, heder, gud och våld. Som fortfarande har vrede och hopp, och därför är för ung för att kunna bli gammal i Gaza.
Det sitter ett textat meddelande i foajén: Författarsamtalet inställt på grund av förseningar i flygtrafiken. Mohamed Kacimi kommer alltså inte till Stadsteaterns scen i Skärholmen den här gången. Det var meningen att den fransk-algeriske författaren skulle prata med publiken om sin pjäs. Nu blir han kvar i Paris, man beklagar, i morgon kan det bli ett samtal via skype istället.

Avstånd, resor, förseningar. Ord med innebörd för dem som kan ta sig någonstans. Men i Gaza, där pjäsen utspelar sig, är tiden en ond cirkel. Ingen kan resa någonstans och avstånd är detsamma som maktlöshet. Man hör havet överallt men ingen kan doppa fötterna i det.
Brigaden är en internationellt uppmärksammad teatergrupp som under de senaste åren bland annat spelat Lars Forssell på Forum Kultur och Philip Ridley på Stockholm Pride. Nu gästspelar de på Stadsteatern i Skärholmen – en konstellation så samspelad och säker att jag vill ge dem alla en lika stor blomma efteråt. Ensemblen ger liv åt varje fiber i Kacimis täta text, som är av typen: missa inte en enda bokstav i detta sönderfallande alfabet.
Den unga kvinnan Imen har förstått att det inte finns något land att kalla heligt längre.
Illusionslös försvarar hon katten med utdragna klor som droppar blod överallt. ”Tror du det är lätt att vara utan klor i det här landet?”
Man kan få för sig att allt gäller Obama och McCain och finanser och låneinstitut. Men det blir inte rättvist bara för att alla är rädda. Det är fortfarande krig, någon som minns? Det är krig och i krig finns inget som är heligt. Kriget förstår inte att ett förlovat land är en katt som stryker sig intill benet. Kriget skjuter katten i huvudet för att det är starkare. Kriget är rädd för denna katt.

Elisabeth Hjorth
kulturen@expressen.se