ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
När Elisbeth höglund arbetade här på Tvärsnytt i Örebro levde hon i skrädck efter att h trakasserats av en man. (Bilden är ett montage.) Foto: SVT och JAN ÜSING
När Elisbeth höglund arbetade här på Tvärsnytt i Örebro levde hon i skrädck efter att h trakasserats av en man. (Bilden är ett montage.) Foto: SVT och JAN ÜSING

Varför bryr sig inte polisen om min skräck?

ANNONS:
Läs mer
Visa flerVisa färre
Det var i slutet av juli 2006. Jag befann mig på landet. En dag ringde telefonen.
- Hej Elisabet, det här är kriminalinspektör X vid Örebropolisen.
Jag blev iskall. Vad hade jag gjort? Kört på någon gammal tant och smitit från platsen? Kört för fort? Bedragit någon? Nej, ingetdera.
- För ett år sen lämnade du in en polisanmälan till oss mot en man som hade förföljt dig en tid, fortsatte inspektör X.
- Det stämmer. Har ni gripit honom?
- Tyvärr inte, svarade X. Min fråga är, om du fortfarande vill, att vi ska utreda det här brottet.
- Utreda??? Det är klart att ni ska utreda! skrek jag i telefonen. Det var ju därför jag gjorde anmälan.

Det handlade om en så kallad stalker, en person, som bestämt sig för att förfölja och trakassera mig, i det här fallet via e-post. Hoten hade börjat, när jag ett år tidigare hade arbetat som programledare på SVT:s regionala nyhetsprogram Tvärsnytt i Örebro. I flera veckor förföljde han mig med hatbrev, kränkningar, trakasserier och hotelser, bland annat av typen "jag vet var du bor". Jag blev livrädd och såg bara en utväg: att gå till polisen. Tillsammans med min anmälan överlämnade jag samtlig e-post samt mannens namn, adress och telefonnummer till polisen. Det var bara för polisen att ta in honom till förhör.
Ett år senare hade polisen ännu inte ens tagit kontakt med mannen:
- Nej, svarade inspektör X, men vi vet vem han är. Han brukar trakassera folk.

Kriminalinspektör X hade efter mer än ett år (kanske av en slump) råkat hitta min polisanmälan i sina högar för inkommande ärenden men hade inte rört ett finger för att utreda brottet. Detta trots att jag anmält, att jag känt mig hotad och fruktat för mitt liv.
Polisärendet avskrevs, trots att det fanns både gärningsman, dokumenterat brott och bevisning. I och med avskrivningen var brottet tekniskt sett uppklarat. Örebropolisen kunde lägga ännu ett "uppklarat brott" till sin allt bättre uppklaringsstatistik.

Det är så polisen arbetar. Man struntar i att utreda anmälningar av stölder, skadegörelse, misshandel, trakasserier, villainbrott, cykelstölder och bilinbrott, alltså vanliga vardagsbrott, som är oerhört traumatiska för den som drabbas men som polisen betraktar som osexiga och oviktiga.
I stället väntar polisen på att preskriptionstiderna ska gå ut, på att spåren ska kallna och vittnenas minnesbilder suddas ut. Då blir brotten inte längre utredningsbara.
Då avskrivs de och förs in i statistiken som "tekniskt uppklarade", trots att de minst av allt är uppklarade.
400 gånger under fyra års tid har Justitieombudsmannen kritiserat polisen för felprioriteringar och bristande kompetens, som lett till att vardagsbrotten förblivit olösta.

När Brottsförebyggande rådet
för några veckor sen presenterade nya siffror över uppklaringen av brott, visade det sig, att polisen fortfarande bara lyckas klara upp vart tredje brott. Två tredjedelar förblir ouppklarade, ett faktum, som allvarligt undergräver tilltron till den svenska polisens arbete.

Rapporten visade också
att 87 procent av antalet mord och dråp klaras upp men bara 2 procent av cykelstölderna, 4 procent av bilinbrotten och 11 procent av inbrottsstölderna. När min man i fjol polisanmälde en grov stöld ur hans bil, var polisen inte ens intresserad vare sig av vår adress eller var brottet hade begåtts.
Så ser det svenska rättssamhället ut.
Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
Anmäl till Pressombudsmannen
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
REBECCA STELLA SIMONSSONS BLOGG
ANNONS:
ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar: