En våg av raseri sveper just nu fram över landet! Under alla de år jag skrivit i Expressen - närmare bestämt 46! - har jag aldrig upplevt något liknande.
Svensken är foglig, enligt min uppfattning alltför foglig, men idag är han förbannad - och med rätta.
Varför?
Jo, därför att ingen vill ta ansvar. Bankdirektörer, fondförvaltare, tjänstemän med kontrolluppgifter - de människor som påstås utgöra landets elit - har svikit de hundratusentals vanliga svenskar som har liten eller ingen chans att påverka skeendet.
Ta pensionärerna. Många tusen Svennar och Stinor med 12000 i månaden, ska plötsligt ha 525 spänn mindre! Det borde ha ett världskrigsrubriker och demonstrationer, men gled bara förbi.
Vem har Ansvaret? Tydligen ingen.
När någon investerar de sämst ställdas pengar fel borde huvuden rulla, men det har vi inte sett. Istället svamlades det om bonus - lyckligtvis stoppad.
Det värsta exemplet på vad som gått snett är givetvis SEB-banken, som dels - glöm det aldrig! - näst intill förskingrat insättarnas pengar. OK, juridiskt sett är ordet säkert inte förskingring, men faktum är ju (där har vi bevis) att man pytsat ut miljard efter miljard i inte minst Baltikum. Jag kan se hur grabbarna och tjejerna med fru Falkengren i spetsen har hetsat varandra: mer, mer, vi måste vinna marknadsandelar, vi måste slå Swedbank och Handels och Nordea, vi måste vara störst och vackrast och - ok, fast snacka inte för högt om det - få störst bonus.
När allt detta kraschade, som det faktiskt borde, fick vi uppleva århundradets hittills sämst skötta PR-operation. Girighet och lögner gick hand i hand tills bubblan sprack och vd och styrelseordförande tvingades att erkänna att sorgligt, hemskt, snyft, snyft, hade man gjort fel. Ja, så fel. Sen drog ,man sig tillbaka till diverse palats, i Falkengrens fall lyxvillan i Djursholm (köpt av H&M:s Stefan Persson för ett betydande antal miljoner). Samtidigt bad man oss aktieägare (ja, jag har några stycken SEB-aktier!) om 15 miljarder för att täcka förluster.
Fint - men borde inte huvuden ha rullat?
Borde inte någon ta ansvaret för ett så kapitalt misslyckade, väl över gränsen till idiotiska affärer?
Borde inte någon ha avgått eller fått sparken?
Obs! att jag använder SEB som exempel. Frågan gäller andra banker och fonder - inte minst pensionsförvaltare - men också kontrollorgan, analytiker och folk i media. Varför sov så många på jobbet medan miljarderna forsade ut?
Svaret är lätt att ge:
Eliten i Sverige är en liten (säg ett par tusen personer) och tätt sammansvetsad grupp till bröders och systrars hjälp. Banker och storföretag kontrolleras av en liten grupp investmentbolag och direktörer (som i det viktigaste fallet ärvt både pengar och makt). Man dinerar, kliar varandra på ryggen och jagar älg tillsammans. En och annan petas undan då och då, men alltid diskret och aldrig under 150000 i månaden.
Kort sagt: Sverige är ett klassamhälle. Vi små aktieägare (eller folk med fondandelar) är lankor som gänget däruppe skrattar åt. De som körde oss in i krisen är precis samma gäng som nu ska dra oss ur den - med hjälp av vanligt folks skattepengar - och dessutom tjäna på affären. Det enda som återstår att säga är att under socialism och statsägande skulle det vara ännu värre.
